Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De stora amerikanska trusterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företag som inga i densamma skola vara aktiebolag. De ingående företagens
aktier deponeras i en gemensam kassa, som förvaltas av ett förtroenderåd
som kallas trustees, och aktieägarna få i stället mottaga trustens certifikat.
Dennas direktörer, som ha majoriteten i styrelsen, härska där efter
gottfinnande över en stor mängd verk eller företag som sysselsätta sig med
samma fabrikation, och utesluta vid behov i trusten ingående fabriker som
förefalla illa organiserade eller icke i stånd att åstadkomma de relativt låga
framställningskostnader som fordras.
I trusternas begynnelse - namnet är härlett ur ett gammalt engelskt
ord som betyder förtroende - opererade dessa mera brutalt, i det de
inköpte aktiemajoriteten i de ingående företagen, vilka därpå försvunno för
att lämna plats åt en ny affär. Denna första form för trusten använde
systemet konsolidering eller fusion.
Man manövrerade då så att man satte i gång ett hänsynslöst krig mot
de verk som man ville tvinga in i trusten. Man offrade en viss summa,
som ibland kunde bli ganska stor, på att ställa till en konkurrens
grundad på en betydande sänkning av de priser som förut varit gällande på
marknaden. Efter en viss tid upphörde de så angripna fabrikanterna
med sina affärer eller tecknade på de kontrakt som trustdirektörerna
förelade dem.
De nyare trusterna tillhöra icke längre konsolideringskategorien utan
äro Holding trusts. Denna nya form följer skenbart lagen mot
trustbildning (Anti Trust Law), men nästan huvuddelen av de ingående företagens
aktier stanna i händerna på ett av dem; det är fortfarande en
sammanslutning för att fördyra varorna, trots det skenbara oberoende delägarna
hava.
Ar 1872 bildades petroleumtrusten eller Standard Oil Co. och införlivade
i sig 39 bolag, vilka reducerades till 20; de nitton övriga ansågos för svaga
att kunna hålla ut i striden. Den nya trusten, som dock behärskade
järnvägarna på vilka den transporterade sina produkter, inköpte största
delen av kanalledningarna eller "pipe lines" som voro byggda för att leda
oljan från produktionsorten till inlastningshamnarna.
Den kunde under perioden 1901 till 1907 årligen utdela 14 milliarder
på ett kapital på 350 millioner kronor. Denna framgång beror på
organisatörernas energi; den arbetade också på en tidpunkt, då lagen ännu icke
hade väpnat sig mot trusterna och inga juridiska hinder av den art som
mötte deras efterföljare fanns på deraso väg.
År 1901 utarbetades planen för ståltrusten eller United States Steel
Corporation, som för närvarande är den största och samtidigt den mest
fruktbringande industriella sammanslutning i världen.
Inom metallurgiens vidsträckta område har på detta satt koncentreringen
av gruvorna, stålverken, järnvägarna, rederibolagen och andra mindre organ
som äro intresserade i transport och utvinning av järnmalmerna kunnat
åstadkomma största möjliga produktion.
Vid sitt första framträdande omfattade trusten tio företag
representerande 3 millioner kronor, och kapitalet ökades till över 6 milliarder
från det trusten blivit definitivt bildad.
En del av de verk som inträdde i trusten voro redan mycket
produktionskraftiga när de uppgingo i Schwabgruppen, som den kallas efter
grundaren.
Det största stålverket som inträdde i syndikatet var Carnegie Steel Co.,
grundat i Pittsburg 1860 av en skottsk emigrant. Vid den tidpunkt det
anslöt sig till United Steel Corporation omfattade Carnegiebolaget de
ofantliga stålverken Homestead, Bruddok och Bessemer; det hade också
absorberat ett stort gruvföretag, Oliver Iron Mining Co., samt de under
namnet Frick Coke Co. kända koksverken. Det var ägare till järnvägar
och ångbåtslinjer på Stora sjöarna och framställde redan 1899 2 200 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
