Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fartyg av armerad betong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utpräglat, att det inträffar till och med i flodvatten, vilket man kunnat
konstatera i Schweiz, där stora fördämningar av armerad betong icke
motstått inverkan av vattnet i strömmen, som de skulle damma upp. Man har
sedan länge konstaterat, att ett fartygsskrov för att göra litet motstånd
vid gången genom vattnet bör vara så jämt och glatt som möjligt. Betong
kan lätt erhålla en sådan yta utan vare sig målning eller annat överdrag,
vilket icke är fallet med stål, som är svårt att skydda.
Sedan kriget bröt ut ha de neutrala staterna icke kunnat uppdriva sin
skeppsbyggnadsverksamhet till önskad höjd, emedan de saknat plåt och
profiljärn, som de förut importerat från England och Tyskland. Särskilt
Sverge, Norge och Danmark ha därför slagit in på den nya metoden att
bygga båtar av armerad betong.
Redan 1911 hade en dansk firma byggt en pråm på 25 ton, som gav
ganska goda resultat. Man ansåg sig då böra förse skrovet på innersidan
med en träbeklädnad och skydda det på utansidan mot stötar med beslag av
ek som voro fästa med kraftiga bultar.
I anledning av dessa framgångsrika försök beställde danska regeringen en
serie pontoner, avsedda att uppbära en pontonbro. Försöket föreföll lyckat,
då en stormig natt en av pontonerna skadades av ett rundhult, som kommit
in mellan skrovet och kajmuren. Det vart en stor lucka, och pontonen sjönk
och drog med sig de övriga pontonerna och hela bryggan.
En lustbåt av armerad betong driven av fotogenmotor har varit i trafik vid
Stettin. Skrovet var förstärkt av vattentäta skott, som uppdelade det i fyra
rum, och motorn vilade på bjälkar på cementgrund. Detta exempel följdes
för övrigt i Holland, Schweiz, Ryssland och Frankrike.
Norrmännen, vilkas handelsflotta lidit så stora förluster genom ubåts-
kriget, ha på nytt gjort om alla dessa försök och använt sig förutom av en
rationell beräkning av skrovet också av de metoder man funnit lämpliga för
betongbyggnader på land. I början av 1916 bildades Fougners Staal-Betbng
Skibsbyggnings Kompani i Moss, vars varv levererat ett antal betongbåtar
även till Sverge.
De norska båtarna äro byggda med en säkerhetskoefficient på omkring
20 % i förhållande till de dimensioner
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
