Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 153 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strövtåg i vetenskapens omgivningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aldrig på mindre avstånd än sex meter från duken (ju längre bort dess
bättre) är efter vad det vill synas de bästa betingelserna för att undvika
alltför stark och farlig trötthet i ögonen vid kinematografbesök.

En tystgående och självsmörjande ventil.

Vi ha förut talat om vilken ökad användning grafiten fått. Grafiten är som
bekant en modifikation av kol, särskilt anmärkningsvärd på grund av sina
smörjande egenskaper och sitt stora motstånd mot värme. Det är dessa
egenskaper, som åter blivit utnyttjade i en ventil som vi här skola beskriva.
Ventilen ar gjord av mycket ren grafit; den har form av en stympad kon och
roterar kring en vertikal axel, som genom en kugghjulsutväxling sättes igång av
drivaxeln.

Ventilen är absolut tyst, emedan dess lilla bas aldrig lämnar ytan mot
vilken den vilar och glider; den är praktiskt taget självsmörjande och den
tål den höga temperaturen hos förbränningsgaserna utan att förändra form eller
fästa vid friktionsytorna, som så ofta är fallet med de nu använda roterande
metallventilerna, där metall gnider mot metall.

Som vår teckning visar är ventilen försedd med två rektangulära
öppningar, uttagna i väggen på tjugo graders avstånd från varandra. En
kanal, förlänger den ena av öppningarna ända till ventilens utvidgade
överdel, och en annan kanal går från det andra hålet till ventilens botten.
Öppningen i toppen tjänar till avlopp för förbränningsgaserna,
och den i botten för att insläppa gasblandningen,
som kommer från förgasaren.

DETALJ AV VENTILEN e, tillströmningsöppning u, utströmningsöppning.

DEN ROTERANDE GRAFITVENTILEN MONTERAD PÅ MOTORNS CYLINDER Ventilen intager på ritningen den ställning som motsvarar gasernas inströmning i explosionskammaren. Det streckade utmärker vatten.

Medan pistonen gör en insugningsrörelse intager ventilen ett sådant läge,
att den brännbara gasblandningen kan passera densamma och inträda i
cylinderns överdel eller förbränningskammaren.

Emedan ventilen roterar hälften så fort som motoraxeln har pistonen just
nog tid att fullborda sitt kompressionslopp, som avslutas genom
antändning och explosion av gaserna, medan ventilen vrider sig så mycket
att dess utströmningsöppning kommer mitt för kanalen, som förenar
ventilkroppen med cylindern. I detta ögonblick gå förbränningsgaserna in i
sagda kanal, passera cylindern in i ventilen och gå igenom den andra kanalen
och dennas andra öppning för att komma ut i avloppsrören. När ventilen
gjort ett fullt varv befinner den sig åter i sådant läge att en ny mängd brännbara
gaser kan gå in i cylindern o. s. v.

För var och en som äger en bil är det av intresse att kunna undvara
ventilerna, som ständigt åstadkomma en mängd obehag. Man förstår
därför vilken stor fördel det kan vara att använda den här visade apparaten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>