- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 /
165

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havets planktonproduktion och dess utnyttjande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slag av fisk, valar - vilka användas för industriell utvinning av fett, leva.
I sista hand är emellertid havets produktion överhuvud taget i stort sett
beroende just av dess produktion av plankton. Samma gäller för sötvattnets
vidkommande, om också här ofta på ett mera indirekt sätt. De
planktonätande fiskarna äro nämligen inom sötvattnet mindre talrika i
jämförelse med dem, som söka sin föda bland bottendjuren. Dennas
produktionshöjd regleras emellertid i sista instans till
mycket stor del, även den, av planktons allmänna utveckling.
Ävenledes inom sötvattnet spelar alltså planktonproduktionen en ofta nog
fullständigt grundläggande roll för totalproduktionen i form av fiskkött.

Planktonproduktionens indirekta betydelse för folkhushållningen är
alltså över huvud taget av en djupt ingripande art.
Frågan är emellertid nu den, om en mera rationell exploatering än den
närvarande av dessa företeelser är tänkbar - antingen mera
direkt genom ett omedelbart utnyttjande av planktonproduktionen
såsom näringsmedel, eller mera indirekt därigenom, att
fiskavkastningen höjes till följd av en artificiellt stegrad planktonproduktion.
Vi skola i det följande ägna dessa frågor var för sig en kortfattad granskning.

Tanken på en direkt exploatering av planktonproduktionen såsom
näringsmedel måste vid första påseendet förefalla något äventyrlig.
Naturligtvis kunna därvid endast planktondjuren - och särskilt kopepoderna
- komma i fråga. Deras storlek är ju dock skäligen obetydlig, merendels
endast en eller annan mm. i diameter; jämför bifogade figurer. Den kemiska
beskaffenheten är emellertid mycket god. Följande sammanställning av
kemiska analyser rörande kopepoder och som näringsmedel använda
havsdjur torde närmare belysa detta förhållande.

Djurslag Äggvita Kolhydrater Fett Aska
% % % % av torrsubstansen

Sill 56,42 - 35,85 7,02
Kopepoder 59,00 20 7 à 12 9,80
Spätta 87,61 - 4,88 8,00
Torsk 91,08 - 1,88 7,60

illustration placeholder
HÅV FÖR INSAMLING AV PLANKTON I OCH FÖR VETENSKAPLIGA UNDERSÖKNINGAR



Haven består av fin gas (siktduk) och är nedtill försedd

med en liten bägare av glas, vari planktonmassan, som

genom håvduken frånsilats vattnet, uppsamlas. Provet

uttappas sedan genom den på bägaren inledda slangen

i smärre flaskor, vari det - försatt med konserveringsmedel -

bevaras till den kommande undersökningen. Med

en dylik hav erhålles framför allt planktoniska kräftdjur

och större plankton växter, varemot de minsta som gå

genom maskorna enklast erhållas genom centrifugering

av vattnet I allmänhet äro dessa håvar ganska små

och göras exempelvis vid arbeten i sötvatten icke

större an V1/2 meter i diameter.


I jämförelse med våra vanliga havsfiskar utmärka sig kopepoderna
alltså bl. a. genom en anmärkningsvärt hög halt av fett,
vilken för öv rigt endast överträffas av den feta sillen.
Kopepoderna måste alltså - särskilt i dessa
fettbristens tider - framhållas som ett utmärkt näringsmedel. Att de
verkligen som sådant äro användbara även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1918/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free