Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldets och silvrets utvinning och användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är långt ifrån att den gula metallen uteslutande skulle användas
till mynt, ty industrien tar för närvarande över fjärdedelen av allt guld
som föres ut i handeln. Man råder bot på den värsta bristen på guld,
som för övrigt icke är så stor, genom att blanda upp det med koppar för
att få legeringar som äro tillåtna enligt lagen och vilkas halt växlar
mellan 840 och 920 promille. De viktigaste industrier som använda sådana
legeringar äro fabrikationerna av smycken och klockor, kemiska och
fotografiska produkter samt tandmaterial. Man använder också mycket
guld i bladform för bokbinderiarbeten och förgyllningar. I trådform användes
det till galloner och spetsar, i pulverform till japanska lacker och i
möbelindustrien.
Myntverken taga 60 % av det utvunna guldet. Pengarnas nötning är
högst betydande trots att man här använder sig av en kopparlegering av
900 promille. Nötningen motsvarar ungefär en l promille per åtta år. For att giva
en föreställning om betydelsen av guldmyntframställningen kunna vi
omtala att man från 1873 till 1904 hade fabricerat guldmynt till ett värde av
24,5 milliarder, vilket betyder att man bearbetat ungefär 10 millioner kilo.
Av detta nöttes bort 40 000 kilo motsvarande en summa på 98 millioner.
Det finns också en annan orsak till att guldet försvinner, en orsak
som är mycket svår att exakt uppskatta till sitt värde, men vars
verkningar tycks vara större än man tror. Varje år försvinner en guldmängd,
som man skattar till mellan 6 och 7 % av produktionen och som går till
yttersta östern, där den lägges in i de hinduiska rajahs eller de kinesiska
mandarinernas skattkammare eller helt enkelt förskingras i Kina, där
man har till bruk att bränna bladguld vid vissa ceremonier eller till
förströelse. Detta är en kännbar förlust, av vilken en del endast långsamt
återkommer från skattsamlingarna.
Låt oss dock blott sysselsätta oss med den del av guldet som användes
för myntframställningen och vilken som vi ovan sade representerar 60 %
av den årliga extraktionen.
Guldmynten gå in till staternas kassor där de skola utgöra säkerhet
för sedelutgivningen. Sålunda ägde omedelbart före krigsutbrottet
bankerna i de fem stora allierade länderna, England, Frankrike, Ryssland,
Italien, Japan över 7,7 milliarder guld i reserv i sina kassor. De neutrala i
Europa hade samma tid i sin ägo 980 millioner, men det är mycket
svårt att göra sig en föreställning om vad centralmakterna och deras
bundsförvanter turkar och bulgarer ägde. Endast Tyskland publicerade ställningen
hos sin riksbank, vars kassa var omkring 1 190 millioner guld. Slutligen
fanns det den 24 december 1914 i det närmaste 1 200 840 millioner guld
och certifikat i reservkassorna i Förenta Staternas banker.
Omedelbart efter krigsutbrottet sökte också de båda stridande grupperna
draga in till sina statskassor så mycket guld som möjligt för att ställa säkerhet
för den ofantliga sedelmängd som måste utgivas för likvidering av alla
militära och andra utgifter.
Vissa neutrala försökte däremot hindra guldtillflödet, vilket särskilt
Sverige och Förenta Staterna ansågo farligt; detta är en ny och egendomlig
ekonomisk synpunkt.
Vad beträffar entehte-makterna ha deras bankkassor ökats på ett nästan
automatiskt och naturligt sätt därför att största delen av det producerade
guldet stannade i deras händer. I juni månad 1916 hade över 3,5
milliarder guld lagts till de 7,7 milliarder som funnos vid krigsutbrottet. Trots
de många och stora utbetalningarna till utlandet har franska banken
bibehållit sin guldstock på en hög nivå som översteg 3 600 millioner den 4
oktober 1917.
Ryska bankens guldkassa har ökats mest av alla om man tar hänsyn till
de ofantliga disponibiliteter som ryska staten äger i utlandet. Endast italienska
banken har sett sin guldkassa minskas till följd av att så mycket guld gått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
