Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De nyare framstegen i astrofotografiska undersökningar av töckenstjärnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvenne skal eftersträvansvärt, nämligen dels i fråga om avgörandet
huruvida vissa av linjerna i stjärnspektra äro enkla eller
sammansatta av närliggande, dels och i synnerhet för att med större
noggrannhet kunna bestämma linjeförskjutningarna i spektrum och därmed
radialhastigheterna hos objekten. I själva verket erfordras med
nuvarande resurser så långa exponeringstider för erhållande av
brukbara spektra av nebulosor, att utsikten till systematiska
undersökningar av denna art är synnerligen begränsad. Om man i enstaka
fall kan ernå resultat med en exponeringstid av 12 timmar eller en hel
observationsnatt, så äro dessa fall dock undantag och i regel erfordras
det att exponera samma objekt under flera observationsnätter efter varandra,
en procedur som av praktiska skäl icke är ägnad tillförsäkra resultaten största
önskvärda precision.
Beträffande objektens direkta fotografiska reproduktion ställer sig
förhållandet gynsammare, i det att med det nämnda 60-tums teleskopet
exponeringstiden kunnat begränsas till några få timmar, i gynsammare fall
till 10 à 30 minuter, vilket såtillvida är viktigt, som genom längre
exponeringstid skulle uppstå otydlighet i reproduktionerna, härrörande såväl
av redaktionens förändring med höjden över horisonten såsom ock av
oundvikliga böjningar och spänningar hos instrumentet, som förändra sig
allt efter som instrumentet följer himmelens dagliga rörelser. De
ifrågavarande fotografierna äro utförda under åren 1911-16 av Mr
Francis G. Peace. De fotograferade objekten äro utvalda bland
sådana, som antingen hittills till sin natur ej varit noggrannare studerade
eller ock som utmärka sig för särskilt intressanta detaljer.
Anmärkningsvärda äro i synnerhet bilderna av de planetariska nebulosorna, emedan,
de återgiva förut i allmänhet okända strukturegendomligheter. Fig. 5. framställer ett
även på sin tid vid Stockholms observatorium fotograferat och därvid såsom
ringnebulosa karaktäriserat objekt, N:r 1501 i den s. k. Nya General-Catalogen för
nebulosor och stjärngrupper, "N.G.C." Figuren visar denna ringform utfylld av
knottrigt hopad materia - Mr Peace finner den likna en hjärna - med
tvenne utsprång eller såsom Peace kallar dem protuberanser vid
ändpunkterna av den mindre axeln. Periferien är vida ljusare än mittelpartiet, där en
ljusstark kärna, som även har gasspektrum, befinner sig i centrum. En
annan typ framställes av fig. 6 med
![]() |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>