Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 214 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undervattenskinematografen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

EN SCEN UR FILMEN »UNDERVATTENSÖGAT» Man ser här skelettet av en dykare som gått förlorad medan han undersökte vraket och vars kvarlevor man icke kunnat återfinna förrän långt senare.

men man glömmer det ofta; man kan icke tro att en vätska som är så
klar och genomskinlig - och havsvattnet ett stycke från kusten är
verkligen genomskinligt - kan i så hög grad absorbera ljusstrålarna. Detta
till synes paradoxala förhållande förklaras dock lätt av att
vattenmolekylerna äro relativt stora i förhållande
till det synliga ljusets medelvåglängd; strålarna kunna sålunda icke
passera obehindrat genom vattenlagren; de spridas och
hejdas följaktligen i allt högre grad ju tjockare vattenlager
de passera. När havet ligger lugnt och vattnet är
utomordentligt klart och solbelysningen idealisk kan man icke
taga en fotografi under 25 meters djup utan artificiell
belysning, förklarar Mr A. G. Sintzenich, som tagit de
flesta av bröderna Williamsons filmer, och han har själv
aldrig opererat mer än ett tiotal meter under ytan. Under
de mest gynnsamma förhållanden förefaller vattnet på
ett djup av 10 till 15 meter grönaktigt, ljusast intill
utbyggnadens glasfönster och mörkare längre bort. I de tropiska
vattnen, där solljuset är utomordentligt skarpt, kan man på
10 meters djup taga ögonblicksfotografier på en
hundradels sekund. Om man har tillgång på artificiellt ljus och
använder lampor som kunna utstå trycket (kvicksilverlampor ha hittills givit
de bästa resultaten framför allt därför att deras ljus är rikt på
violetta och ultravioletta strålar, d. v. s. korta våglängder) kan
man naturligtvis operera på större djup. Bröderna
Williamson ha med sådana hjälpmedel kunnat fotografera på
58 meters djup. Djupare kunna de icke komma, ty tuben
kan ju icke göras alltför lång och icke heller dragas ut
i det oändliga. Det är därför icke förvånande att sedan deras idé blivit
utförd och olägenheter funna i densamma även andra uppfinnare kastade
sig in på detta område. En av dem, Mr Hartman, har uppfunnit och
konstruerat en apparat, med vilken man kan kinematografera på stora djup;
detta bevisades av försök som nyligen blivit gjorda ombord på kolångaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>