Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 279 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glidbåtar med luftpropeller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DEN NYASTE MODELLEN AV GLIDBÅT MED LUFTPROPELLER Denna båt är 7,5 meter lång och 3 meter bred. Den drives av en Gnomemotor på 140 hästar. Därigenom lyftes den nästan fullständigt över vattnet och uppfinnarna, Tissandier, de Lambert, ha uppnått en hastighet av 85 kilometer i timmen, vilket är rekord för hastighet på vatten.

Redan 1886 sade professor H. C. Vogt:
"Om fartygen kunde dragas fram på vattnet i stället för att skjutas fram med vanlig propeller, skulle man lätt kunna spara 40 % av drivkraften; ty skovelhjulen och propellern använda en del av sin kraft för att stöta tillbaka vattnet, på vilket fartyget vilar och därigenom uppstår ett betydligt ökat motstånd mot skrovets framglidande"

Erfarenheten har visat att detta påstående är riktigt. Vågorna som uppkomma i för och akter, ökas genom den stegrade hastighet propellern ger fartyget, och detta är ytterligare en anledning till att vattnets motstånd mot skrovet växer. Fartyget dyker ned i vågdalarna och följden därav blir att motståndet varierar proportionellt mot tredje och stundom fjärde potensen av hastigheten, medan det i verkligheten endast borde växa med kvadraten på hastigheten.

För att propellern skall kunna verka effektivt måste fartyget ha en särskild form, så att propellern kommer att arbeta i kompakt vatten. Men på passagerare- och lastångare kan man icke såsom på torpedbåtar låta propelleraxeln fortsätta ut i kölens längdriktning för att propellern skall komma tillräckligt långt ut från skrovet. Följaktligen måste fartygets form och storlek bestämmas efter propellern, och icke efter de faktorer som inverka på skrovets glidning i vattnet och den lätthet med vilket det navigeras.

Genom att använda en dragkraft applicerad på någon punkt på fartygets däck såsom när man bogserar pråmar vinner man stora fördelar. Man skulle spara 40 % av motorkraften genom att eliminera propellerns störande inflytande. Fartygets form skulle kunna bestämmas så att det erbjöd minsta möjliga motstånd. Jämnviktsförändringarna som uppkomma av minskat djupgående i fören skulle bli mindre farliga om dragkraften anbringades ovanför däcket i
stället för under tyngdpunkten; man skulle också kunna undvika de skakningar som förorsakas av propellern och som alltid äro obehagliga för passagerarna.

Det bästa sättet att uppnå detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>