Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 323 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saltet under världskriget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kvadratkilometer. Detta lager innehåller 34 milliarder kubikmeter, d. v. s. 80
milliarder ton, varav endast hälften kan exploateras, emedan landets
topografiska nivå blott ligger 25 meter över havsytan och man följaktligen
skulle sänka Cheshire under vattnet om man toge bort samtliga
saltklipporna. Det finns också saltgruvor nära Newcastle i Durham och
på Irland, där samma keuperlager lämnar 100 000 ton pr år i de gamla
fyndorterna i Garrick fergus.

I Algeriet träffar man talrika saltklippor och till och med saltberg, såsom
Khang-el-Melah och Ain Hadjura, som innehålla ansenliga massor rent klornatrium.

I Kina ligger Se-tschouan-bassängen, där man bearbetar saltlager på en
yta av flera hundra kvadratkilometer. Bland de asiatiska triasavlagringarna
finna vi också Yunnansalinerna i Kina samt salinerna i Cambodga och Laos.

Tertiärsalter finnas likaledes i stora mängder i Mindre Asien, Persien,
ryska Turkestan och Indien, där ett stort saltområde exploateras vid
afghanska gränsen (Salt Range).

Saltvatten som saknar avlopp avdunstar fortfarande i vårta dagar inom
de stora ökenområdena och lämnar kvar saltlager. Detta är fallet med
Stora Saltsjön i Utah i östra Amerika och saltet i öknen Gobi. Man finner
också stora saltavlagringar som uppstått genom fördunstning av nutida
hav såsom Kaspiska havet och Aralsjön. I Armenien innehåller
Vansjön stora mängder alkalisalter, varav cirka 10 % ar klornatrium. Man har
beräknat att Stora Saltsjön ensam innehåller omkring 4 milliarder ton
salt.


PUMP FÖR ATT SUGA UPP DET LÖSTA SALTET
T. Sonderingshålet.

För att göra en resumé över saltindustrien skola vi omtala genom
vilka processer man utvinner saltet ur gruvorna eller saltsjöarna samt
vilka metoder man använder for att få fram det ur , havsvattnet.

Saltgruvorna bearbetas utan svårighet genom schakt och gallerier.
Man börjar med att gå ned med ett schakt till saltlagret som
skall exploateras. Där öppnar man ett centralgalleri, från vilket
man i rektangulära riktningar utdrager sekundärgallerier av
15 meters bredd så att dessa sinsemellan avskära kvadratiska pelare med 15
meters sida. Denna metod lämnar sålunda en fjärdedel av den totala
salt mängden kvar i gruvan.

Avverkningen sker med krut och hacka. Gångarna borras med handborr och
i vissa fall med elektrisk borr. Arbetarna hacka sedan, sönder de lösgjorda
blocken, som ofta ha en ansenlig volym, ibland nära två kubikmeter.

De viktigaste schaktningsgallerierna betjänas av elektriska lokomotiv, och
man forslar ut produkten på vagnar, som hissas upp till ytan i elevatorer
drivna av ångmaskin.

Bearbetningen av underjordiska saltströmmar är enklare och mindre
dyrbar än utvinningen ur gruvorna. En del av källorna gå själva upp i dagen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>