Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stålets kvalitet förbättras genom tillsats av olika specialmetaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dock foredrager man att framställa titanjärn i den elektriska ugnen eller
ännu bättre medels Goldschmidts metod som är baserad på
användning av aluminiumpulver för att reducera en blandning av järnoxid och
titan. The Tianium Alloy Co vid Niagara Falls behandlar sålunda i
elektrisk ugn ilminiter och rubtiler från Canada och Virginia. Man använder
Heroults elektriska ugn med två elektroder och magnesiabeklädnad. I dessa
ugnar på l 500 hästar är spänningen mellan polerna 160 volt och varje
apparat lämnar dagligen omkring 2 000 kilo titanjärn innehållande 7 à
8 % kol och 15 % titan.
Man kan likaledes framställa en kolfri ferrotitanlegering genom att i
elektrisk ugn smälta bitar av stål och aluminium. Aluminium bildar ovanpå
stålsmältan ett bad, i vilket man kastar ned mineral rika på titan eller
kalciumtitanat. Tack vare den höga temperaturen i ugnen reducerar
aluminium titanoxiden och det bildas en legering av järn, aluminium och titan
med mycket liten åtgång på elektrisk ström.
De amerikanska fabrikanterna av järnvägsmaterial tillskriva
vanadinstålet särskilt goda egenskaper. Om denna metall blandas till stål i mycket
små mängder, omkring 0,25 %, så får stålet en anmärkningsvärd
motståndsförmåga mot nötning, häftiga stötar, höga temperaturer och i allmänhet
alla de krafter som angripa vänligt stål. Vanadin renar metallen och underlättar
kolets jämna fördelning genom hela massan.
Vanadinstålet, vars elastiska egenskaper ofta äro dubbelt så stora som
kolstålets, användes i krigsmaterial framför allt till pansarplåt och
kanonsköldar. Man använder det också till snabbarbetande verktyg, vilka för
att kunna arbeta i metaller med mycket stor hastighet skola tåla livlig
rödglödning utan att mista sin härdning eller förändra formen.
Man sätter ofta nickel och krom till vanadinstålet och erhåller därvid en
metall som användes till lokomotiv- och automobildelar, vilka skola utstå starka
tryck såsom fjädrar och kugghjul.
Ehuru vanadin är mycket utbredd i naturen träffar man den
vanligen blott i små mängder. De båda viktigaste mineralen som exploateras
äro patronit, som utgöres av svavelvanadin med 15 % vanadin och
förekommer i Peru, samt vanadinit en förening med bly innehållande
cirka 10 % vanadin.
Utvinningen av radium ur dess mineral, av vilka det viktigaste är
monazit, lämnar en viss mängd uranoxid, som användes till framställning
av uranjärn, vilket Förenta Staternas gruvbyrå studerat speciellt med
hänsyn till dess användning inom stålindustrien. Det är nämligen bevisat
att tyskarna före kriget framställde uranstål avsett för de grova
kanonernas rör. Man har nu i Förenta Staterna börjat framställa prov på
uranstål som krigsdepartementet prövat i förhållande till andra stålsorter
för att eventuellt använda det till artilleripjäser. I dessa försök ha en
hel del universitet deltagit.
Zirkonstål är särdeles hårt, och ett 25 millimeters lager av detta stål
betraktas i Tyskland som likvärdigt med ett 3 gånger så tjockt lager av bästa
Krupps pansarstål. Fore kriget hade Tyskland monopol på
zirkonproduktionen och metallens bearbetning var
föremål för ett flertal tyska patent. Olyckligtvis är zirkon, som hittills
huvudsakligen använts i glödstrumpor för gasbrännare, relativt sällsynt och
priset ungefär 700 kr per kg. De viktigaste fyndorterna ligga i
Ryssland och Förenta Staterna.
Som sammanfattning kunna vi säga att alla dessa specialstål som vi
omtalat äro utmärkta, men att man kan framställa produkter av vanligt
kolstål som fullt ut ersätta dem och som äro betydligt billigare. Det viktigaste
spörsmål som uppkommit genom användningen av specialstål är det om
deras behandling i verkstäderna, ty de fordra en noggrann och ständig
övervakning for att de skola bevara sina goda egenskaper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
