Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elsass-lothringens livskraft och rikedomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anslagit över 50 millioner francs under tiden 1871-1904.
Undervisningsväsendet är över hela linjen väl ordnat och åtnjuter rikligt
understöd. Vi se sålunda, hur universitetet i Strassburg, som 1872 icke
hade mer än 47 professorer och 220 studerande nu har 176 professorer
och 2 200 studerande, ett bibliotek på mer än en million band, en
budget, som överstiger 2 millioner francs och nu räknas såsom en av
Tysklands största högskolor. Undervisningen vid högre allmänna läroverk
är fördelad på 15 lycéer eller gymnasier och 13 realskolor med 700
lärare och ett elevantal på mer än l0 000 lärjungar. Folkundervisning
meddelas åt 320 000 barn i 3 846 skolor med 4 138 lärare och 4 053
lärarinnor. Slutligen är att nämna, huru tekniska- och yrkesskolor i Elsass
äro utmärkt ledda och organiserade. En av dem, kemiskolan i Mülhausen,
äger europeiskt rykte. Låt mig ytterligare påpeka hur ypperligt
folkförsäkringen är organiserad och vilka utmärkta resultat den givit.
Administrationen i städerna utövas av plikttrogna funktionärer, vilka på sina håll
nått utmärkta resultat.
Men kan man därför säga att den tyska förvaltningen av
Elsass-Lothringen utfört ett storverk, för vilket den alldeles särskilt
får ta åt sig äran? Svaret härpå måste bli nekande. Den
har i viss mån underlättat provinsens ekonomiska utveckling. Men intet
tyder på att den frambringat denna. Rikslandets invånare ha i varje
fall ingen förnimmelse av att tyskarna tvingat dem till framsteg.
Först och främst har välståndet blivit dem dyrbart. Även om man
uppskattar tyskarnas välgärningar aldrig sa högt, sa kan man icke förneka
att priset är högt. Det ekonomiska bokslutet för perioden 1872-1910 kan
sammanfattas till följande tablå: Statsutgifterna ha stigit från 39 till 90
millioner francs, vilket gör en stegring från 25 till 48 francs per huvud.
Kommunernas utgifter ha stigit från 18 millioner till 70, vilket gör respektive
12 och 37 francs per huvud. På samma tid har statsskulden stegrats från
3 750 000 francs till 53 millioner och kommunernas skulder från 19
millioner till 225 millioner, så att efter denna tidrymd varje elsassare
befinner sig vara skuldsatt med omkring 150 francs. Jag bestrider icke att denna
hastiga ökning i utgifter och skulder kan vara grundad på nödvändigheten
och möjlig att ur vissa synpunkter försvara. Organiserandet och
utnyttjandet av Elsass-Lothringen har underlättats av en djärv finanspolitik.
Befolkningen har ofta anklagat de styrande för att de icke iakttagit
tillräcklig sparsamhet med allmänna medel och för otillbörligt gynnande av
tyskarna på det infödda folkets bekostnad.
Elsass’ industri daterar sig icke från den tyska epoken. Den fanns långt
förut och Mühlhausen t. ex. har icke väntat på tyskarnas ankomst för att
grundlägga sin väl motiverade ryktbarhet som industristad. Det är genom
egen kraft och till följd av lyckliga omständigheter Elsass-Lothringen
utvecklat sig som det gjort. Det främmande inflytandet betyder ingenting i
jämförelse med de uppfinningar, som gjordes av Thomas och Gilchrist, vilka
i det de möjliggjorde bearbetningen av fosforhaltigt järn, gåvo upphov till
ett enormt kraftigt uppsving for bergsbruket. Det betyder heller ingenting
i jämförelse med fyndet av de väldiga kalisaltlagren, som med milliarder ha
höjt värdet av landets naturrikedomar. Om man genomläser Delaches, Louis
Lafittes och Alfred Uhris verk, ser man det även från en annan
synpunkt i det inflytande Elsass’ affärsmän utövat i Frankrike, i Belfort i
Vogeserna, ja ända bort i Sedan, Reims och Elbeuf. Man konstaterar
det också av den roll de spelat för utvecklingen av textil- och
metallindustrien i synnerhet i östra Frankrike. Man kan då icke värja sig
för det intrycket, att uppsvinget i Elsass-Lothringen i första rummet beror
på krafter, vilka härstamma från dess egen befolkning, och att utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
