Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ögats intryck av fixstjärnorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskild egendomlighet hos
ljusbrytningen i ögat, vilken kanske tydligast
framgår av en jämförelse med
avbildningen i en fotografisk kamera
under alldeles motsvarande
förhållanden. När man med en kamera,
utrustad med modernt objektiv,
fotograferar en skarpt inställd
fixstjärna, så ter sig denna på den
framkallade plåten som en minimal
rund fläck. Det finns ju också, all
anledning antaga, att fixstjärnorna
i likhet med vår sol äro rundade
bildningar. Om man nu i stället riktar
blicken mot en fixstjärna och
inställer ögat så, att man får en så skarp
bild som möjligt av densamma, så
blir förnimmelsen, man då erhåller,
ingalunda den av en rund ljusfläck.
Visserligen innehåller bilden en kärna,
som skulle kunna tänkas i sig själv
vara rundad, men huruvida den i
verkligheten är det, kan ej med
bestämdhet anges, emedan kärnan utan
skarp gräns övergår i från densamma
divergerande, i perifer riktning
avsmalnande, i enstaka fall förgrenade
ljusstrimmor, vilka i olika ögon synas
växla i antal mellan 4 och 9.
Av ljuset från fixstjärnan
kommer alltså till stånd det, som språket
kallar en stjärnbild. Figuren på
sidan 5 återger stjärnbilden sådan
den ter sig i mitt vänstra öga. För
att få bilden tillräckligt ljusstark
betraktade jag emellertid icke en
fixstjärna utan från ett avstånd av
3,5 meter en starkt lysande rund
fläck av 3 mm:s diameter under
sådana experimentella betingelser, att
stjärnbildens radiärstrimmor särskilt
tydligt framhävdes mot en svart
bakgrund.
Denna »stjärnbild», som alls icke
återfinnes på en god fotografisk
avbildning av en rund ljusfläck eller
av en fixstjärna, uppkommer under
ljusbrytningen i ögat. Mig
veterligen den förste, som klart uttalade
detta, var Thomas Young i ett
föredrag i Royal Society i London år
1800. Det mest påtagliga beviset
för att stjärnbilden uppstår vid
ljusbrytningen i ögat har man i en
iakttagelse, som sannolikt för första
gången beskrevs av J. H. Hassenfratz i Annales de Chimie 1809. Om
man betraktar en lysande punkt
under sådana förhållanden, att en
distinkt stjärnbild uppstår, och noga
aktger på bildens förhållande, när
man lutar huvudet åt endera sidan,
skall man finna, att strålarne i
stjärnfiguren vrida sig med i den riktning,
åt vilken man lutar huvudet.
Visserligen är vridningen icke lika
höggradig som huvudets, beroende på
att ögat vid lutningen icke behåller
sitt läge i förhållande till huvudet
fullt oförändrat. Men stjärnbildens
medrotation under de angivna
betingelserna är ändock så tydlig, att
vem som hälst kan övertyga sig om
den, t. o. m. om man endast har att
tillgå skenet från en avlägsen
gatulykta.
En annan erfarenhet, vilken man
gjort efter starroperationer, ger oss
upplysning om, i vilken del av ögat
stjärnfiguren uppstår. Den
vanligaste operationen för starr består i
att avlägsna den då ogenomskinliga
linsen ur ögat. Man har funnit –
jag vet icke, vem som gjort det för
första gången - att om de
ljusbrytande medierna i ögat efter en sådan
operation ånyo bli klara och den
opererade får glas, med vilka han kan
skarpt avbilda stjärnorna på
näthinnan, så te sig dessa ej längre med sin
karaktäristiska stjärnform utan som
lysande runda fläckar utan strålar,
d. v. s. med samma form som på
stjärnfotograf ien. Beviskedjan leder
sålunda fram till, att den
karaktäristiska stjärnfiguren i det friska ögat
är en produkt av en säregen
ljusbrytning i kristallinsen.
H. v. Helmholtz omnämner i sin
Handbuch der physiologischen Optik,
att den s. k. entoptiska linsbildens
och den nu avhandlade
stjärnfigurens strålar i hans ögon hade i
huvudsak överensstämmande orientering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
