Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 12 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snöfallen och deras uppmätning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SANKT PATRIK-GROTTAN VID SANKT FEREOL (CANADA) UNDER VINTERN
I grottans öppning med de underbara isstalaktiterna rinner Sankt Anna-floden,
som under snösmältningen förvandlas till en våldsamt forsande ström.

Emellertid ge dessa siffror trots de fulländade instrumenten endast approximativa
värden på snötäckets tjocklek, emedan de djupare lagren alltid äro tätare än de
på ytan, vilka pressa på de underliggande. Och som en sibirisk vetenskapsman, hr
Abels i Jekaterienburg, har visat kan tätheten hos de nyss fallna övre lagren växla
i förhållandet 1 till 3. I allmänhet har nyfallen snö en medeltäthet av 0,1, eller med
andra ord, ett snölager lämnar ett vattenlager som
har 10 gånger mindre höjd än snölagret. I sin »Lärobok
i Meteorologi» anger A. Angot att den nyfallna
snöns täthet växlar mellan 0,03 och 0,14, ett tal
som gammal snö ofta överskrider, ty tätheten hos
denna kan stundom uppgå till 0,30 till följd av
hoppackning, upptining och återfrysning eller andra
orsaker.

Om sålunda snölagrets tjocklek ger en approximativ idé om
vattenmängden, kan den icke giva ett exakt vetenskapligt mått
på densamma såsom vi konstaterade redan i början av vår artikel. I all
synnerhet som det på medelbreddgraderna, då termometern visar 0°, eller
något däröver, ofta faller snöslask, d. v. s. snöflockarna äro blandade med
en viss mängd vatten, som man omöjligen kan uppskatta för sig. Slutligen
gör blåsten problemet ännu mer invecklat. Så kan exempelvis på de sibiriska
slätterna de våldsamma vinterstormarna föra med sig stora snömassor
hundratals kilometer från de platser där de ursprungligen fallit.

Nu några ord om snöns fördelning över jordens yta. Eftersom snön
smälter och förvandlas till regn, när den kommer in i atmosfäriska lager, vilkas
temperatur är märkbart över 0°, är det klart att man endast undantagsvis finner
snö i de varma länderna. Dock snöar det även i trakter som äro särskilt ryktbara
för sina varma vintrar. Man har till exempel på Madeira kunnat konstatera
snöfall på berg av 800 meters höjd, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>