- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 /
14

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snöfallen och deras uppmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

observatorierna visa att det icke finnes något direkt samband mellan snögränsen
och den årliga medeltemperaturen. Medan i många tropiska trakter snön ligger
kvar hela året på höjder där den årliga medeltemperaturen är -1°, så finns det
vissa trakter i Sibirien, där medeltemperaturen är -16° och snön smälter
fullständigt under sommaren. Snötäckets varaktighet beror av många orsaker, av
vilka den viktigaste är den absoluta mängden snö som faller på varje plats. För
att klara tankarna, låt oss antaga två zoner av samma höjd och samma
medeltemperatur; det kvarliggande snötäcket kommer att stiga längre ned
på det ställe där man iakttagit de rikligaste snöfallen. I en bergskedja som har ena
sidan direkt utsatt för fuktiga och regniga vindar, kommer gränsen för den
eviga snön att ligga lägre än på den andra sluttningen. Sålunda ligger snögränsen på
Himalaya omkring 730 meter lägre på den sydliga och regniga sluttningen mot Indien än på
den torra och kalla sluttningen mot Tibet. På samma sätt i Kaukasus. Där ligger
snögränsen 200 à 400 meter högre på den norra sluttningen än på den södra.

Å andra sidan inverkar läget betydligt.Om exempelvis på norra halvklotet fölle
samma snömängd på båda sidorna av en bergskedja gående i ost-västlig riktning,
skulle gränsen för den eviga snön ligga högre på södra sidan, som är mera utsatt
för solstrålningen än den motsatta. För övrigt varierar den nedre snögränsen under
årets lopp från den ena årstiden till den andra mycket oregelbundet allt efter läget
och regnförhållandena. Endast vid ekvatorn, där temperraturvaiationerna äro
mycket små, förändras snögränsen blott obetydligt med årstiden. Men i samma
mån som man kommer uppåt nordligare breddgrader bli variationerna större och nå
sitt maximum vid polerna. Det kan måhända vara intressant att efter
dessa utläggningar se följande siffror för den undre snögränsen
på olika orter efter Chaix och Rosiers Lärobok i Fysisk Geografi:

2.000 à 3.000 meter i de franska Alperna (en smula lägre på norra sidan);

1.200 à 1.500 meter i sydligaste Norge;

700 à 1.000 meter i de lägsta delarna av mellersta Sverge;

100 à 300 meter i Franz Josefs arkipelagen på 82° latitud.

5.000 meter i ekvatorialtrakterna och på sydliga sluttningen av Himalaya;

6.000 meter i mellersta Tibet.


ÅRLIGA MEDELHÖJDEN PÅ SNÖFALLEN I NORRA CALIFORNIEN

METEOROLOGISKA STATIONER HÖJD I FOT Ö. HAV. SNÖ-HÖJD I TUM

Bishop Creek ................. 8 500 167,7

Blue Canyon ................... 4 695 207,2

Boca .......................... 5 531 151,5

Bowmans Dam ................... 5 500 272,7

Cisco ......................... 5 939 370,0

Crockers ...................... 4 452 113,2

Emigrant Gap .................. 5 230 282,7

Fordyca Dam ................... 6 500 402,4

Greenville .................... 3 600 100,2

Lake Eleanor .................. 4 700 158,6

Lake Spaulding ................ 4 600 223,5

La Porte ...................... 5 000 284,8

Quincy ........................ 3 400 76,6

Summerdale .................... 5 270 141,9

Susanville .................... 4 195 78,7

Tamarack ...................... 8 000 521,3

Truckee ....................... 5 119 195,1

Yosemite ...................... 3 945 106,9

En fot = 0,30479 m. — En tum = 0,0254 m.

För övrigt är den nedre snögränsen underkastad samma långsamma förändringar
som glaciärerna, och för att precisera denna gräns för en bestämd plats måste
man ha en serie observationer i stor skala under många år. Olyckligtvis äga
meteorologerna sådana dokument endast i undantagsfall. Slutligen försvinner snön
icke blott genom smältning utan också genom avdunstning. Och som denna är
mycket stor måste man för att bestämma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1919/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free