Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En modern metod att utrota skadeinsekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stor hav, som kastas över träden, som fig. sid. 33 visar.
När större plantager skola behandlas, använder man i regel 30 tält samtidigt,
så att när arbetarna gjort i ordning det sista tältet, är rökningen avslutad i det
första. På detta sätt arbetar man hela natten, tills solen gått upp, då arbetet
avbrytes för att åter fortsättas vid skymningens inbrott. Man har nämligen
funnit, att träden skadas, om rökningen sker vid solljus, antagligen emedan cyanvätet
då sönderdelas i för träden giftiga föreningar. Utföres rökningen däremot på
natten, så sker ingen eller högst obetydlig skadegörelse på träden. Endast när frukterna
bildas, äro citronträden mera ömtåliga och reagera genom att frukterna falla av.
Däremot äro blommorna okänsliga.
Kostnaderna för rökningen uppgår till 90-160 kr. pr acre alltefter trädens
storlek och antal. Vanligen verkställes rökningen av särskilda firmor, men de större
fruktodlarna ha numera börjat själva ombestyra densamma.
Vad slutligen faran för arbetarna beträffar, så synes denna ej vara så story
som man skulle kunna tro. Naturligtvis är den största försiktighet av nöden, men
även om en arbetare skulle råka andas in något av gasen, så plägar följden endast
bli ett övergående illamående. Trots det att cyanvätemetoden i över tio år använts
i allt större utsträckning, har aldrig något dödsfall inträffat.
Länge nog voro amerikanarna ensamma om att använda cyanvätemetoden.
Enstaka försök hade visserligen gjorts av fransmännen GASTINE och VERMOREL mot
vinrankans ärkefiende, den lilla vindruvsvecklaren Conchylis ambiguella Hb, men
dessa hade ej utfallit väl, varför de ej fullföljts.
Äran av att ha gjort Europa och framför allt Tyskland bekant med
cyanvätemetoden tillkommer en av den praktiska entomologiens främste målsmän i
detta land professor K. ESCHERICH i München, vilken
år 1911 på ANDREW CARNEGIES bekostnad under flera månader genomreste
 |
| FOTOGRAFI AV ETT KLÄDESPLAGG MED ÄGG AF KLÄDLUSEN Äggen synas här vita, emedan de till största delen äro tomma. De med kors betecknade ställena äro fria från ägg; vid korset i mitten har setat en knapp. Lössen föredraga vissa veck och sömmar för äggläggningen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
