Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Strövtåg i vetenskapens omgivningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man därigenom enhetsvikten. Därav följer, att om man tänker sig ett ämne, vilket
som helst, men med fullt bestämd täthet och helst något lägre än havsvattnets, så
kan man alltid genom att höja vattnets temperatur sänka dess täthet så att den
sammanfaller med det tänkta ämnets. Därav följer, att om ämnet i fråga är
nedsänkt i havsvattenprovet, vars täthet man vill bestämma, så
flyter det först uppe på vätskans yta, emedan dess täthet är lägre än vattnets,
men om man undan för undan uppvärmer vattnet sjunker ämnet gradvis för
att i ett visst ögonblick markera ett jämnviktsläge. Just i detta ögonblick är
ämnets täthet densamma som vattnets, och om man kände vattnets utvidgning och
temperatur, så skulle man kunna bestämma tätheten vid vilken temperatur som
helst och följaktligen också vid den som provet hade när man tog det.
Såsom talrika analyser visa är havsvattnets sammansättning av olika salter
den samma på alla punkter i havet och på alla djup; det är endast
koncentrationsgraden som växlar; utvidgningskoefficienten är alltså oföränderlig.
Nu återstår oss endast att i korthet beskriva instrumentet. Dess
huvudsakliga delar utgöras av ett graderat provrör som innehåller vätskan, vars
täthet man vill undersöka, och en flottör,
ett bad av variabel temperatur samt en mycket noggrann termometer.
 |
LÄNGDSNITT GENOM INSTBUMENT AVSETT FÖR BESTÄMNING AV HAVSVATTNETS TÄTHET
P, provrör; L, lock; G, glasrör; H, havsvatten; B, bad;
F, flottör i jämvikt; K, kontakt för uppvärmningstråden; M,
variabelt motstånd; O, omrörare; V, hylsa av tunn kopparplåt, kring
vilken värmetråden, som upphettar badet, är lindad; I, tätning av kvicksilver;
Me, botten av mässing; A, avlopp om röret blir för
fullt; I, ifyllning. |
Flottören som tjänstgör som täthetsetalon, är av Jenaglas, vilket praktiskt taget
ej undergår någon volymförändring vid de temperaturer som här komma i fråga.
Den är omkring fem centimeter lång och tolv millimeter i diameter och tages ej i
bruk förr än flera månader efter gjutningen, så att dess volym ej skall vara underkastad
några förändringar. Provröret har omkring aderton millimeters diameter och
femton centimeters längd. Det kan upptaga femton à trettio kubikcentimeter av vätskan
som skall mätas.
Badet utgöres av ett glasrör, som nedtill är infogat i en mässingshylsa, och för att
minska instrumentets dimensioner härmän gjort det så litet som möjligt, och dess rymd
Överstiger ej tvåhundrasjuttio kubikcentimeter. Badet kan upphettas på
elektrisk väg genom en lindning som är insatt i serie med ett variabelt motstånd.
Badets botten är genomborrad av axeln till en liten propellerformig omrörare, vars
uppgift är att hålla temperaturen likformig i vätskans olika delar. Lagret är
gjort vattentätt medels kvicksilver. Badet kommunicerar utåt genom två rör,
av vilka det ena tjänstgör vid ifyllningen, och det andra som avlopp i fall
det skulle bli för fullt, överändan slutes av en kopparhuv med öppningar för
provröret och termometern. Den senare är graderad i tiondelsgrader och dess
kula är nedsänkt i badet.
I praktiken är det omöjligt att på termometern exakt avläsa den temperatur,
vid vilken flottören befinner sig i jämnviktsläge, sålunda den temperatur då
havsvatten provet har samma täthet som flottören, men man kan lyckas
avläsa två temperaturer, en lägre och en högre än den man vill lära känna, och
så nära intill varandra att medelproportionalen kan anses på några hundradels
grader när angiva den sökta temperaturen.
Förstäven av en havens Leviathan.
Vi återgiva här en egendomlig fotografi av fören på en amerikansk kryssare, som
nyligen gått av stapeln. Fotografen är utan skuld till dess egendomliga och något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1919/0135.html