Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 138 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SVERIGES CELLULOSAINDUSTRI

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den, som i högsta graden hade framtiden för sig och ägde bästa förutsättningarna
att tillgodose den utländska marknaden.

FIG. 7 - DIAGRAM UTVISANDE EXPORTEN AV TRÄMASSA FRÅN SVERGE UNDER ÅREN 1892-1915. DE SVARTA PELARNA KEMISK MASSA, DE STRECKADE MEKANISK

År 1892 var sålunda tillverkningen: Sulfitmassa 30.000 ton torr vikt

Sulfat- och natronmassa 19.000 ton torr vikt

S:a kemisk massa 49.000 ton

Mekanisk massa 46.000 ton

År 1915 var tillverkningen fördelad på följande sätt:

Sulfitmassa 743.000 ton torr vikt

Sulfatmassa 167.000 ton torr vikt

S:a kemisk massa 910.000 ton

Mekanisk massa 306.000 "

Huvudparten av tillverkningen har.alltjämt gått på export. Hur den svenska
massan under tiden vuxit ut till en världsartikel framgår vid en blick på diagrammet i
figur 7. Här anger de svarta pelarnes höjd den årliga exporten av kemisk massa och de
streckade exporten av mekanisk massa. Vi se att den högre förädlade produkten fram
mot sekelskiftet och sedan allt framgent utskickats i långt raskare ökat tempo än
slipmassan. År 1915 äro proportionerna förskjutna så, att den exporterade
slipmassan, som 20 år förut i mängd varit jämnställd med den utförda kemiska massan,
nu uppgår till föga mer än 1/5 av denna senare, vilken stannar vid den betydande
siffran 720,000 ton. Massan utföres till allra största delen i oblekt tillstånd.

Hur tillverkningsvärdet mer än 30-dubblats på 25 år, visar tabellen å föregående sida.

Härvid märkes dock, att den starka stegringen från 1915 till 1916 förnämligast
är betingad av penningevärdets fall och endast i mindre mån av en ökning i produktionen.

FIG. 8 - DIAGRAM UTVISANDE EXPORTEN AV SVENSK TRÄMASSA TILL OLIKA LÄNDER
ÅREN 1912-1914

Härmed har cellulosaindustrien ryckt upp i främsta ledet av landets för vår handelsbalans
och nationalförmögenhet betydelsefullaindustrier. För närvarande överflyglas den i
nämnda avseende endast av sågverksrörelsen. År 1914 var massa sålunda näst sågade
trävaror vår förnämsta exportartikel, utgörande 12,6 % av hela utförseln och i värde
beräknad till nära 122 millioner kronor. I alldeles övervägande grad går, som
diagrammet i figur 8 visar, denna export på England,därnäst på Frankrike och på Amerika.
Relativt som absolut taget är exporten av kemiskt förädlad massa störst och omfattar
sedan 1906 omkring 4/5 av hela tillverkningen. Däremot tenderar exportprocenten
av mekanisk massa att gå tillbaka och håller sig för närvarande vid c:a 50 %, räknat på
totala tillverkningen.

Som cellulosaproducent står nu Sverige främst bland alla Europas länder, dock nära följt av Tyskland (1913), och i hela världen överträffas vårt
fosterland i berörda avseende blott av Amerikas Förenta Stater. Antalet svenska
arbetare, som få sitt bröd av
pappersmasseindustrien, uppgick 1896 till 5.000, 1915 till 15.000.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>