Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 154 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telefonering utan tråd och med tråd på långa distanser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FIG. 2 Genom att hastigt och våldsamt trycka in vattnet i en kula fylld med luft komprimerar man luftlagret som ligger i omedelbar kontakt med vattenytan; denna kompression fortskrider gradvis genom hela gasmassan i form av en tryckvåg.

nämligen slå ett hastigt slag pä fjädern, se vi att i det ögonblick slaget träffar
spiralen, endast de första spiralerna tryckas ihop, vilket synes av
att de ett ögonblick närma sig varandra (B, figur 2); ögonblicket efteråt se vi
hur det sammantryckta partiet förflyttar sig längs fjädern (C, figur 2),
medan spiralerna efter dess passage återtaga sitt ursprungliga läge.

Liksom i första försöket det icke var luften som förflyttade sig, så är det icke
heller här de sammantryckta spiralerna som röra sig, utan det är själva
hoptryckningen av spiralerna.

Vi ha omtalat det andra försöket endast för att man bättre
skall förstå det första och inse att en skakning i luften, som åstadkommes i någon
punkt genom en stöt av vad slag som helst, kan giva upphov till en tryckvåg. Detta
är likväl icke absolut riktigt, om man med våg förstår en fullständig svängning, ty
den plötsliga tryckökningen i en given punkt motsvarar blott en impuls och icke
en svängning. För att åstadkomma en fullständig svängning, måste trycket först
ökas utöver det normala, därpå måste det minskas under det normala och slutligen
på nytt återföras till det normala på samma sätt som en vibrerande elastisk
fjäder svänger åt båda sidorna kring sitt jämviktsläge.

Svängningarna, som få namnet vågor när de förflytta sig, ha egenskapen att
stråla ut och framkalla i alla kroppar som befinna sig i deras väg, fasta,
flytande eller gasformiga, en rubbning av samma natur som den de själva ha att tacka för
sitt upphov. Av det föregående förstår man, att om en serie vågor skall uppstå
måste mediet, vari de frambringas,

Om man slår med en hammare på ytterändan av en lång och mycket böjlig spiralfjäder, som är upphängd i raka trådar, A, trycker man ihop de första spiralerna, B. Man kan då se hur denna hoptryckning fortskrider som en våg längs hela spiralfjädern, C, och försvinner fullständigt vid andra änden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>