Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 222 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk start och belysning på de moderna bilerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dessa maskiner ge, tack vare antikompoundlindningen och en tredje borste, en
ström som visserligen icke har alldeles konstant styrka, men som dock aldrig
uppnår ett farligt värde, hur fort motorn än går - och särskilt detta är en mycket stor
fördel.

Men det är nödvändigt att ha ett ackumulatorbatteri, som tjänstgör så att säga som
reservoar för att taga emot det överskott av ström som icke går åt till lamporna.

DEN ELEKTRISKA IGÅNGSÄTTNINGSAPPARATEN DRIVER DIREKT MOTORNS HJUL Golvet i karosseriet är borttaget, och man kan se starlmotorn vid sidan av motorhjulet, vars kuggar synas. Bakom denna är en generator, driven av kraftöverföringen. Generatorn håller ackumululatorerna laddade.

När belysningen är avstängd måste batteriet taga hela strömmen från dynamon,
och i mån som lamporna tändas minskas laddningsströmmen. Om sålunda
förbindelseledningen mellan batteriet och dynamon skulle avbrytas medan dynamon är
igång, kommer en alltför stark ström att passera lamporna, varvid dessa brinna
sönder, och på det glänsande ljuset följer fullkomligt mörker. Detta kan ju medföra
stor fara. Dessutom utsattes batteriet för överladdning, vilket är skadligt för
detsamma. Det måste nämligen, vilken laddning det än har, absorbera strömmen från
dynamon minus strömmen till lamporna. Om man kör stadigvarande med kraftig
belysning, blir batteriet icke tillräckligt laddat; om man däremot ofta kör utan
belysning blir batteriet överladdat. Båda delarna äro lika skadliga för
ackumulatorerna.

Genom systemet med konstant spänning undviker man alla dessa olägenheter.
Strömmens styrka beror i själva verket på antalet tända lampor och batteriets
laddning. Om endast få lampor brinna och batteriet är laddat lämnar dynamon
blott obetydligt med ström. Om däremot alla lamporna äro tända och batteriet
urladdat blir strömstyrkan stor. Man kan sålunda hålla belysningen igång utan
batteri, ty spänningen överskrider aldrig det bestämda värdet, och batteriet löper ingen
risk att bli överladdat. När det är fullt laddat är dess spänning densamma som
dynamons och det mottar icke mera någon ström. Genom att variera strömstyrkan
kan man variera volttalet. Ett mycket enkelt sätt att åstadkomma denna variation
är att införa ett motstånd i induktorledningen. Hastigheten ökar spänningen, och
sålunda inför man vid större hastighet ett större motstånd i ledningen, och vid mindre
hastighet ett mindre.

Startproblemet är enklare än belysningsproblemet; man behöver blott konstruera en
kraftig motor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>