Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 227 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur man mätt ljudets hastighet vid olika tidpunkter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Montlhéry till den ena stationen, men för att undvika att ljudvågorna skulle behöva
passera en så oren atmosfär som den över Paris tog man en punkt i förstäderna
(Villejuif) som andra station. Vidare ersatte man de gamla pendeluren med Breguets
kronometrar, som angåvo tiondels sekunder.

Försöken började den 21 juni 1822 klockan halv elva på kvällen under klar him-
mel. Man sköt varje natt från de olika stationerna tolv skott från kanoner laddade
med kartescher innehållande l till 1,5 kilo krut. Man omväxlade med skotten var
tionde minut på en given signal. Varje grupp observatörer noterade antalet se-
kunder som förflöt mellan blixten och dundret. Genom att sammanställa
skotten som avfyrats från de olika stationerna fann man att ljudet går exakt 330,64 meter
i sekunden vid 0°.

ETT FÖRSÖK AV VIOLLE OCH VAUTIER FÖR BESTÄMNING AV LJUDETS HASTIGHET VID DEN FÖR DETTA ÄNDAMÅL SÄRSKILT UPPRÄTTADE STATIONEN I ARGENTEUIL Till höger på bilden ser man den stora orgelpipan och till vänster instrumenten, som grafiskt uppteckna membranens svängningar.

Förutom det vetenskapliga intresset har kännedomen om ljudets hastighet den
fördelen att man lätt kan uppskatta avstånd. Men alla metoder som användes
fram till mitten av 1800-talet hade ett
grundfel. Observatören uppskattade nämligen tiden, som gick åt mellan det han såg
ljuset och hörde ljudet. Vare sig man använder ett pendelur eller en kronometer
så måste man dock utföra en rad fysiologiska handlingar, vilkas längd varierar hos
olika personer, och därav uppkommer en viss osäkerhet i slutresultatet. Tack vare
en lycklig tillämpning av den grafiska registreringen lyckades Regnault
fullkomligt upphäva observatorns ingripande, och härigenom införde den berömde forskaren
en fullkomligt ny metod i den fysiska vetenskapen.

Regnault går ut från den principen, att resultatet av varje försök skall kunna
framställas klart och tydligt. Därtill behövs visserligen komplicerade anordningar, det
är sant, men om också apparaten blir invecklad så är fenomenet som skall iakttagas
enkelt. I konsten att uttrycka något känner han blott ett säkert sätt: det som
icke kräver något. Är förövrigt icke detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>