Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
glans av utsökt verkan, på samma gång som de märkbart öka ljusstyrkan.
Tack vare pyrophorerna har man lyckats göra en fullständig analys av
det fysiologiska ljusets fysiska egenskaper. Dess enorma överlägsenhet
över alla andra kända ljuskällor, solen själv inbegripen, är numera
allmänt känd, och riktigheten av våra resultat, som vi förut publicerat, har
bekräftats genom nya försök av kända fysiker, såsom Very och Langley i
Amerika.
Det är numera klarlagt att man kan kalla det levande eller fysiologiska
ljuset kallt ljus, emedan strålarna som utgå från de fotogena organen
innehålla oändligt små mängder värme. Om man härtill lägger att de synliga
och ultravioletta strålarnas ljus verkan knappast övergår en milliondels
decimalljus, kan man påstå att utbytet av detta underbara ljus är nära
100 proc., medan, den bästa kvicksilverlampa med kvartshölje enligt
ytterligt noggranna kalkyler av Faby och Buisson blott sänder ut 1 proc.
ljus; resten av den förbrukade energin går till värme, och kemisk energi som
ofta är skadlig och alltid onyttig.
Låt oss slutligen betänka att framställningskostnaden är den minsta
möjliga, ty med min levande lampa kan man för tio öre lysa upp sitt rum
med ett vackert månsken under en hel månad.
Gasen med dess rörledningar och eld- och förgiftningsfara,
elektriciteten med dess trådar och icke transportabla apparater komma liksom våra
gamla fotogenlampor och ljus att försvinna. Då den fysiologiska
ljusprocessen numera är fullkomligt utforskad och inordnad bland
oxiluminiscensfenomenen, kan man ha rätt att hoppas, att man en dag skall kunna härma
och till och med övertrumfa vad naturen gjort.
Vi stå förvisso närmare detta problems praktiska lösning än Galvani
och Volta när de gjorde sina odödliga upptäckter.
RÖNTGENFOTOGRAFERING AV VÄXTER OCH VÄXTDELAR
SEDAN länge har man ju använt röntgenstrålarna för att undersöka människor
och djur, men först på senare år började man också fotografera växterna och deras
organ med sådana strålar. De talrika mineralbeståndsdelarna i en växt framstå mycket
klart på röntgenbilden, och även de finaste vävnaderna i växten kunna fotograferas
tydligt, beroende på att de absorbera strålarna till en viss grad som står i proportion
till den mängd luft de innehålla och deras kemiska sammansättning. Man kan endast
använda strålar av stor våglängd, d. v. s. sådana som komma från ett starkt
utpumpat rör eller ett rör med Lindemanns glas, som släpper igenom strålar med stor
våglängd.
I detta glas ingå i stället för de vanliga beståndsdelarna, som ha hög
molekylarvikt (natrium, kalcium och kisel) sådana med
lägre molekylarvikt, nämligen litium, beryllium och bor. Likt alla andra föremål synas
växterna på fotografien förkroppsligade d. v. s. icke som blotta skuggbilder utan
utbredda i tre dimensioner.
Växterna bredas ut så flata som möjligt på tunt, svart papper mot plåten och
belysas, varefter plåten framkallas. Det finns en del växer som särskilt lämpa sig för
röntgenfotografering. Dit höra de stora lyxträdgårdsväxterna, tropiska växter, stora
svampar, fanerogamer, i vilka kärl och fibrer äro
väl utvecklade eller där de luftfyllda rummen i stjälkar och stammar eller frön kunna
iakttagas tydligt bredvid de andra vävnaderna som äro genomskinliga för
röntgenstrålarna. Även trä absorberar
röntgenstrålarna till en viss grad, och olika träslag
kunna lätt skiljas från varandra på fotografierna genom den olika strukturen och
fibrernas riktning. Det hårda träet i kärnan kan lätt skiljas från den yttre lösare veden.
En av de stora fördelarna med denna metod är att man kan undersöka träet utan att
förstöra det. Den finare strukturen kan man naturligtvis endast se under mikroskopet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
