- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 /
284

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

284

VETENSKAPEN OCH LIVET

ser till att märkena på papperets baksida
sammanfalla med de inristade märkena
på cylindern, och man driver vidare ut alla
luftblåsor och vätskedroppar som fastnat
mellan cylindern och papperet. Vid demia
operation och alla de följande är cylindetn
monterad på kullager på en vagn så att
man kan röra den i alla riktningar.

Gelatinpapperet får ligga i beröring med
cylindern ungefär en halvtimme, så att
gelatinet fullständigt fastnar på kopparn.
Efter denna tid lossar man bilden, d. v. s.
man löser upp den ännu lösligja delen av
gelatinet jämte papperet som endast tjänst-

gjort som stöd för gelatinlagret
ändamål ställer man ett kar m
rör på vagnen under cylindern,

För detta
d avlopps-
och denna

bestänkes med ljumt vatten under det
den sakta får rotera. Efter nå^ra minuter
har vattnet trängt igenom pajpperet och
löst upp det ännu lösliga gelatinet. Genom
att fortsätta med att stänka Ratten kan
man snart lösgöra papperet och Bilden fram-
kommer i negativ på cylinderns yta, det
vita återgives av de tjockaste delarna av
det färgade gelatinet medan (jle svartaste
partierna på bilderna representeras av
nästan bar koppar.

När bilden är färdig sköljer man den
med kallt vatten och torkar i e^t torrt rum
vid måttlig värme. Gelatinhii|nan torkar
på cylindern till en tjocklek, so|m vanligen
växlar mellan 5 och 20 tusendeljs millimeter
för bilderna och texten och 3(^ tusendels-
millimeter för rutorna i rastreti

Cylindrarnas etsning. - Förie etsningen
täcker man de delar av cylindefrn som icke
användas, sålunda mariginaler4a och mel-
lanrummen mellan de olika artiklarna, med
en asfaltfernissa, som icke angjipes av ets-
ningsvätskorna; gränslinjerna f Or fernissan
dragas först upp med en linjal, varefter
fernissan strykes ut med en Rensel noga
följande linjerna. Alla blåsorj och hål i
gelatinet täckas likaledes no^a med ett
tunt lager av samma fernissa. |

Som etsningsmedel användes järnklorid;
dess inverkan på den rena kopparn är så
mycket hastigare ju mera koncentrerad
lösningen är, men på gelatinet åstadkom-
mer järnlösningen ett slags garvining, varför
vätskan tränger in i det torra gelatinet så
mycket långsammare ju mera koncentre-

rad lösningen är, ju lägre temperaturen
och ju torrare luften i verkstaden är.
Ett tunt gelatinlager som vid 20° skulle
genomträngas av en koncentrerad lösning
(45° Baumé) på cirka tre minuter genom-
tränges på tre sekunder av en lösning som
visar 30 grader på Baumés saltmätare. Ti-
den för genomträngningen skulle bli nästan
tio gånger större om temperaturen i arbets-
lokalen sänktes till 10 grader.
På dessa förhållanden är etsningen grun-
dad. En koncentrerad lösning kan på nor-
mal tid blott genomtränga lagrets tunnaste
delar, motsvarande de starkaste skuggorna
som skola etsas djupast. Genom att på lämp-
ligt sätt avpassa tiden för etsningen i de
olika baden med avtagande koncentration
kan man efter godtycke reglera djupet på
cellerna i bildens olika delar och följaktli-
gen halvtonerna på den tryckta bilden.
Under rastrets linjer, där gelatinet är
tjockast, förmår etsningsvätskan aldrig
tränga in till kopparn, som sålunda där be-
varar sin ursprungliga nivå och bildar väg-
garna i cellerna, som reglera färgmängden
på bilden.
Genom att på lämpligt sätt välja koncen-
trationen och tiden för de olika etsningarna
kan man få fram stor differens i etsnings-
djupet i två delar av gelatinhinnan, som
blott skilja sig en tusendels millimeter i
tjocklek.
Vid etsningen placerar man cylindern
på samma sätt som vid tvättningen över
ett träkar med avlopp och vrider cylindern
runt för hand med omkring ett varv i se-
kunden; man fuktar den med den mest
koncentrerade etsningsvätskan och upptar
överskottet av denna i ett kärl för att an-
vända det på nytt.
Efter några ögonblick kommer bilden av
de starka skuggorna fram i allt kraftigare
grönbrunt, ty det grönblåa kopparsaltet,
som bildas vid etsningsvätskans angrepp
på metallen, lyser igenom det röda gelatin-
lagret. När gravören finner att skuggorna
framkommit tillräckligt kraftigt och den
koncentrerade etsningsvätskan icke mera
tycks verka på bildens övriga delar, ersätter
man den hastigt med en mindre koncentre-
rad lösning.
Emedan det ljuskänsliga papperet expo-
nerades längre tid under hinnan med texten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1919/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free