Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VITAMINER OCH HJÄLPSAMMA BAKTERIER
Som bekänt påpekade för några år sedan
en engelsk forskare, Funk, att en del
sjukdomar såsom beri-beri, skorv och andra
bero på att kroppen får dålig föda, som
saknar några viktiga beståndsdelar, vilka
han kallade vitaminer. Vitaminerna finnas
i en del frukter och frön, i somliga mer, i
andra mindre. De förekomma t. ex. i skalen
på ris och vete och en del andra »ädesslag.
Om man sålunda lever på enbart skalat ris
får man någon av dessa sjukdomar, som
uppkomma av brist på vitaminer.
Vitaminerna förstöras vid upphettning till 120° C.
och finnas sålunda icke i konserverade
grönsaker.
Nu har en fransk vetenskapsman, Mr
Paul Portier, framställt en ny teori
angående vitaminerna. Han har under några
år ivrigt studerat de goda bakterierna, som
förekomma hos djur och växter. Det finns
nämligen icke blott farliga bakterier, utan
även sådana som äro kroppen till nytta.
Han har funnit att nästan överallt i
växt-som djurvärlden förekommer symbios, d. v.
s. ett slags samliv mellan tvenne organismer
som leva på varandra. Det vanligaste
exemplet på detta är laven, som utgöres av en
alg och en svamp. Men vi kunna nämna
andra mindre kända. Termitmyran t. ex.
lägger upp förråd av dött trä som den sedan
förtär. Det förefaller som om den levde av
träet, men saken är mycket mera
invecklad. Den samlar nämligen sina egna
exkre-menter och bakar ihop dem till en liten
kula. Vid undersökning i mikroskop visar
sig kulan vara genomdragen av en svamps
mycelium, som alstrar sporer här och där.
Om svampen får utveckla sig bildar den en
fin vegetation, som är 4 till 5 mm. hög.
I bebodda termitboningar träffar man
emellertid aldrig denna vegetation utan blott
i övergivna, ty myrorna beta av den och
livnära sig av densamma. Myran tuggar
sålunda träet blott för att få en passande
\ jordmån för svampen, som utgör dess
egentliga föda. Här äger ett intimt samliv rum
mellan svampen och myran.
Portier anser nu att det överallt i
organismerna finns dylika bakterier som ingripa
i deras livsföreteelser och som ingått symbios
med värdorganismen. Det finns blott en
enkel organism och det är bakterien, medan
alla andra organismer äro sammansatta av
organismen själv och en mikroorganism,
som är av största betydelse för dess liv.
Dessa små medarbetare i de högre
organismerna utveckling kallas symbioter. De
kunna också leva isolerade och äro spridda,
överallt i kroppen.
Mr Portier anser att vitaminerna
uppstå genom symbioternas arbete. Han har
nämligen gjort försök och funnit att
sym-bioterna utöva fullkomligt samma verkan
som Funks vitaminer. Ett av hans mest
övertygande försök var att injektera
symbioter på djur, som voro nära döden av
brist på vitaminhaltig föda. De blevo
genast återställda, alldeles som om man
sprutat in vitaminer i dem. Han antar att
symbioterna komma in i kroppen genom
matsmältningsapparaten och att de sedan
spridas med blodet. Man har nämligen
under de senaste åren funnit att blodet
förutom röda och vita blodkroppar även
innehåller mycket små kroppar som kallas
globuliner. Deras roll och förhållande ha
varit omdiskuterade. Globulinerna likna
mycket bakterier, och de avtaga i mängd
när man fastar en tid. Portier antog därför
att de utgöra symbioter, som äro
medverkande vid näringsupptagningen. Det är
tydligt att om födan icke innehåller
tillräckligt med nya symbioter för att ersätta
de gamla kommer kroppen att duka under
för en av de förut nämnda sjukdomarna.
Enligt Portiers teori kan intet djur leva
utan symbioter. Man har som bevis på
motsatsen dragit fram en del exempel bland
annat de förut omtalade termiterna. Det
finns också ett slags skalbaggar som göra
tunnlar i trä och tyckas leva av träet, som
saknar symbioter. Men i själva verket
är det en svamp av släktet Ambrosia som
lever på träet och det är denna på vilken
insekten sedan lever.
Portier har också påpekat att kroppens
motståndskraft mot infektionssjukdomar är
mycket mindre, när blodets haltavglobuliner
är liten. En tillförsel av symbioter ökar därför
kroppens motstånd mot skadliga bakterier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
