Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEMIEN OCH BÉT MODERNA LIVET
Det har med full tydlighet visat
sig att våra dagars arbete på
utvecklingen av den materiella
kulturen måste grundas-på
naturvetenskaplig forskning. Och såsom
grundläggande vetenskap för vår kunskap
om materien måste vi betrakta
kemien. Det är också tydligt av de
erfarenheter nationerna vunnit
under kriget, att hela deras förmåga
till materiell insats och följaktligen
också delvis till andlig kraft i den
utveckling som skall följa nu efter
freden till största delen är beroende
av hur långt de hunnit i kemisk
forskning och kemisk industri för att
utnyttja de produkter deras natur ger
dem. Det kan förefalla alltför
materiellt att tillskriva ett lands blomstring
och utvecklingsmöjligheter dess
kemiska kunskapsnivå och arbete, men
ett faktum är att de högsta yttringar
av andlig utveckling endast kunna
komma till sin rätt i ett land där det
materiella välståndet är stort. Och det
materiella välståndet liksom den
materiella kraften vilar ytterst på kemien.
Man har sedan länge ansett Sverige
vara ett land särskilt begåvat i
kemiskt avseende. Vi ha haft stora
forskare på kemiens område. Men detta
betyder icke att folket i sin helhet
är riktat åt kemisk vetenskap och
industri. I jämförelse med det
intresse man ägnar åt att uppgräva
gamla föremål från vår forntid är
det som skänkes åt kemien ytterst
litet. Svenskarna behärskas av två
känslor: den historiska ocjh. den
formalistiska. I detta fall likna de
engelsmännen. Men de sakna anglosaxernas
handlingskraft. Vår kemiska industri
befinner sig icke på den höjdpunkt
den skulle vara, om Sverige vore ett
stycke Amerika; allmänhetens intresse
för denna industri, som kan skapa
landets välstånd, är så litet att det
icke ens kan kallas ett intresse. Och
dock är det icke oviktigt för
industrien, att landets befolkning i sin
helhet intresserar sig för den och vet
något om den.
En bidragande orsak till att
intresset för kemien och dess betydelse
är så litet ligger i undervisningen vid
våra skolor. Vi ha ännu icke lärt oss
att frångå den humanistiska
riktningen inom undervisningen. Det är
för den blivande medborgaren i
landet betydligt viktigare att veta om
stenyxor och Gustav Vasas färder
i Dalarna än om modern teknik,
vare sig kemisk eller mekanisk. Och
de få timmar som i läsplanen ägnas
åt kemien drivas mestadels i helt
teoretisk riktning på ett sätt, att
ämnet förefaller dömt att evigt stanna
inom skolans väggar, ty någon blick
utöver världen där utanför och
vartill vetenskapen skall användas gives
endast som undantagsfall, och då
lämnas ofta meddelanden om
fabrika-tionsmetoder som tillhöra en historisk
tid och som numera icke användas.
Och inom affärsvärlden, där man
dock handlar med kemiska
produkter, möter man samma obekantskap
med de kemiska ämnena. Helt
naturligt kan man icke begära att en
affärsman skall vara kunnig i kemien,
men några riktiga begrepp kunde han
dock förskaffa sig även om han icke
är specialist på kemikalier.
En annan orsak till att man så
litet sätter sig in i kemiska och
kemiskt industriella frågor utom
fackmännens kretsar är säkert den, att
Sverige i jämförelse med andra
kulturländer uppvisar en förvånansvärd
brist på god populärt vetenskaplig
och teknisk litteratur. Se blott vad
som produceras i Amerika, i
Tyskland, i Frankrike i den vägen. Och
icke ens översättningar av goda verk
utgivas. Vi ha under de senaste åren
hugnats med några böcker om
ärftlighet. Det är i huvudsak allt. Må
vara att ärftlighetsforskningen för
närvarande ivrigt sysselsätter
vetenskapsmännen, men det är icke allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
