Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
VETENSKAPEN OCH LIVET
nyanserna som göra konstverket. Den slår
med den brutala regelbundenheten och
styrkan hos en död kraft. Hur nyttig
uppfinningen av myntpressen än var för
präglingen av myntet, så var den dock ur
konstnärlig synpunkt en olycka för den moderna
numismatiken.
Emellertid kunna vi numera på
utställningarna få tillfälle att beundra verkligt
fin medaljkonst. På detta område ha
fransmännen visat sig som mästare, och ingen
annan nation kan tävla med dem i utsökt
finhet och mjukhet.
De franska medaljgravörerna arbeta nu
på ett annat sätt än deras föregångare
för femtio år sedan. Förr, när en artist ville
göra en medalj eller ett mynt, graverade
han baksidan och framsidan i två mjuka
stålblock. Han fick på det sättet matriserna
eller stämplarna, mellan vilka han lade
plättarna eller de runda metallskivor som
skulle bli medaljer. Sedan utsattes stämp-
SCHEMATISK BILD AV EN VANLIG
REDUKTIONSMASKIN
^
A, fast stativ som bär modellen; B, rörligt stativ som bär
arbetsblocket; C, reduktionsarmen; /, fräs; &» tapp som bär
reduktionsarmens ena ände; a, axel, på vilken de båda ändlösa
skruvarna äro monterade som röra stativaxlarna; k1, axeln, till den
koniska remskivan som ger axeln a dess rörelse; k, kon, fäst på
axeln till drivhjulet p, för att överföra rörelsen till frasen /.
larna för slag av en hammare eller hejare,,
till dess att metallen visade i upphöjning
de i matrisen ingraverade figurerna.
Medaljen var då färdig. Stundom graverade
artisten först bilden i relief på ett stålblock,
patrisen, vilken härdades och sedan
användes till att framställa den egentliga matrisen.
Numera graverar konstnären icke längre.
Han använder sig i stället av de
fullkomnade »reduktionsmaskinerna». Man talar
visserligen fortfarande om att| »gravera en
medalj », men detta är oriktigt, ty man
grave-tar icke utan man modellerar. Bilden
modelleras i lera eller vax i mycket
förstorad skala på en plan yta (mestadels en
skifferskiva) av femton till tjugo
centimeters diameter eller mera. Man gör sedan en
avgjutning i gips, och när konstnären på
densamma utfört den behövliga
retuscheringen, gjuter man av den i järn. Man har
nu en stor medalj, som placeras på
reduktionsmaskinens platta och användes till
att giva en avbildning i den storlek,
som sedan skall användas för medalj
-framställningen.
De tidigare reduktionsmaskinerna
arbetade mycket långsamt och graverade
illa. De moderna, som äro betydligt
förbättrade, åstadkomma däremot hastigt
en fullkomligt trogen avbildning av
modellen och förminska reliefen till
vilken höjd man vill. De äro för
övrigt intet annat än en speciell
tillämpning av Pantografen.
Maskinen består i huvudsak av
två skivor monterade på samma
fundament. Den ena A är fast
och bär modellen, den andra B
är rörlig i längdriktningen och
bär arbetet. På reduktionsarmen
C sitta stiftet, som följer
modellens detaljer, och frasen /, som
graverar materialet, i vilket
avbildningen skall göras. Stiftet och
frasen hållas genom motvikter
konstant tryckta mot modellen
och arbetet. Frasen f, roterar med
3.500 varv i minuten. (Se
schemat här bredvid).
För att modellens relief skall
återgivas på den lilla
reproduktionen medan skivorna A och B
rotera, fordras det att armen C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
