- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång V: 1920 /
108

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

VETENSKAPEN OCH LIVET

drivhjulen. Driv- och medbringsskivan bära
båda två i sina centrar på den sida de
vända mot varandra tvenne muffar, vilkas
funktion vi skola omtala längre fram.

Som man ser av denna anordning dragas
de båda parallella skivorna n och n2 av
drivskivan / och draga i sin tur
medbringsskivan r, mot vilken de pressas medels
fjädrar.
Pressningen fördelas lika mellan
skivorna n, n2
och blir
sålunda ekvilibre-rad så att
ski-vorna icke
kunna böja sig.
Skivan r kan
förflyttas
utmed transmissionsaxeln D
och kan
sålunda intaga
vilket läge som
helst mellan
den döda
punkten och
den största
hastigheten;
den kan likaså
omkasta
gången genom att
gå över bakom
den döda
punkten.

[-Förskjutningen manövreras-]

{+Förskjut-
ningen manöv-
reras+} på följ an*
de sätt: medels
olika ledade
hävarmar b
och c, som
vrida sig kring punkterna p och som själva
kommenderas av spaken h, som hålles spänd
av fjädern i, påverkar man samtidigt de tre
skivorna /, n och n29 som skilja sig åt. Det
minsta de gå isär blir medbringsskivan fri.
Man flyttar då denna medels en spak g;
man för den till ett läge motsvarande den
hastighet man vill erhålla, och "nu
återför man hävarmarna till deras ursprungliga
läge, varvid skivorna åter föras emot
varandra. Drivskivan / drar med sig n och n2

SCHEMATISKT
TVÄRSNITT AV [-FRIKTIONS-TRANSMISSIONEN-]
{+FRIKTIONS-
TRANSMISSI-
ONEN+}

A, motoraxeln;
Z>,
transmis-sionsaxeln; h,
stång som
påverkas av
kopplingspedalen; b, c, hävarmar: i, fjäder; /, drivskiva; n, ra2, parallella
skivor; r, medbringsskiva; g, spak som driver medbringsskivan;
m, ml, muffar för klokopplingen.

som överföra rörelsen till medbringsskivan r.
Då man uttömt hela serien av
hastigheter som man kan få fram genom skivornas
kombination och automobilen ändock kan
ta en ännu större hastighet, använder man
sig av direkt överföring.

För detta ändamål skilj er man de tre
skivorna åt såsom vi nyss beskrivit samt för
medbringsskivan
nästan ända
till botten,
varvid densamma
nästan
kommer i kontakt
med
drivskivan /. Det är
nu som
muffarna m och m1
komma med i
spelet; de gripa
in i varandra
och koppla
så-lunda fast
drivaxeln och [-transmissionsaxeln-]
{+transmissions-
axeln+} direkt
vid varandra.
De parallella
skivorna n och
n2 stå stilla och
motorns hela
kraft övergår
utan
mellanled från
svänghjulet till den
bakre
transmissionen och
drivhjulen.

Detta är en
sinnrik och
elegant lösning
av
friktionsöverföringens problem. Man förstår lätt
fördelarna med denna transmission: Först och
främst progressivitet beroende på
möjligheten att låta skivorna glida; deras friktion
kan man reglera och följaktligen slippa
bullret av kugghjul som gripa in i varandra;
vidare bli manövrerna förenklade därigenom
att en enda axel räcker till för alla
hastig-lieter; slutligen kan man göra backslag utan
att behöva använda en andra axel och
mellanliggande kugghjul.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1920/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free