Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STJÄRNRYMDENS OÄNDLIGHET
133
uppmätt. Han fann att stjärnorna
ligga mycket olika tätt packade på
olika ställen av himlavalvet. Detta
antog han bero därpå att
stjärnerymden har en begränsning sä att
man skådade genom ett mycket
tjockare skikt av stjärnor då man
riktade in tuben emot ett parti av
vintergatan än då man inställde den
mot vintergatans poler, som ligga så
långt som möjligt från vintergatans
mittplan. Han kom så till den slut-
satsen att stjärnsystemet är
begränsat till en linsformad kropp, nära
vars medelpunkt solen är belägen.
Linsens diameter uppskattades till
850 gånger medelavståndet av en
stjärna av första storleken, medan
dess tjocklek endast utgjorde 155
gånger detta avstånd.
Man kunde då fråga hur stort är
medelavståndet av en stjärna av
första storleken. Om den som är oss
närmast, Alpha Centauri, veta vi att
dess avstånd från oss är 4.5 ljusår,
men om dem som äro längst avlägsna
från oss, såsom jättestjärnorna
Cano-pus och Arkturus veta vi endast att
de stå så långt bort från oss att vi
sätt och vi kunna endast angiva
slutresultatet. Det synes efter detta
sannolikt att Herschels linsformiga
system har en diameter av
storleksordningen 50,000 ljusår och en tjocklek
uppskattad till ungefär 10,000 ljusår.
Detta betecknar i alla fall ett
framsteg gent emot de äldre mera på känn
gjorda uppskattningarna, bland vilka
en, av den store fysikern lord Kelvin
given, antog en diameter av 6,000
ljusår, medan en annan av Max Wolf,
den berömde Heidelberg-astronomen,
given, gick lös på 40,000 ljusår vilken
senare ju ganska nära stämmer
överens med Seeligers beräkning. fr
I alla fall voro de flesta astrono-
ej med säkerhet kunna mäta deras
avstånd. Ej ens för stjärnor av första
storleksordningen räcker
parallaxmetoden till.
Seeliger har nedlagt ett storartat
arbete på att. fylla denna lucka. Han
har grundat sina beräkningar på ett
stort statistiskt material angående
antalet av stjärnor av olika
storleksgrader. Det skulle taga oss allt för
lång tid att redogöra närmare för
hans mycket invecklade beräknings-
J
Lejonet
Berenices
har
Jakthundarna
Luftpumpen
Jul
roi,
’4
-
i’
Vela
-
V-
tå
S?
VT
\’’
tf
\.
!„.
r,
•
Poppis
*
Valfisken Bildhuggaren Vattumannen
FIG. 3. — HELIUMSTJÄRNORNAS GRUPP SEDD FRÅN EN PUNKT I OXENS. STJÄRNBILD I EN
RIKTNING VINKELRÄT MOT SIKTLINJEN I FIG. 2
(Enligt Charliery
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
