Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STJÄRNRYMDENS OÄNDLIGHET
139
elliptisk och befinner sig på endast 32
ljusårs avstånd norr om vintergatans
mittplan och på 1,300 ljusårs avstånd
från oss alltså sex gånger så avlägset
som Plejaderna, varav framgår att
denna stjärngrupp jämte Hyaderna
intager en undantagsställning bland
de glesa stjärnhoparna. Den mest
avlägsna bland de tabellerade glesa
stjärnhoparna bär numret 6005 i
sagda katalog och står på ett
avstånd av omkring 154.000 ljusår från
oss och 3,000 ljusår söder om
vintergatans medelplan. Deras
medelavstånd är 19,200 ljusår. 37 bland de
sjuttio ligga söder om vintergatans
mittplan och 32 norr därom, en faller
så nära mittplanet att man ej kan
avgöra huruvida den står norr eller
söder därom. Av allt detta framgår
det att de äro utomordentligt starkt
koncentrerade till vintergatan och
otvivelaktigt tillhöra dennas system,
som redan härigenom visas vara
mycket mera, över 20 gånger, utsträckt
än Charliers heliumstjärnesystem.
Avstånden ha bestämts med hjälp av
en mycket viktig av Adams och
Kohlschiitter för sex år sedan
utarbetad metod, enligt vilken den
absoluta storleken av en stjärna kan
bestämmas av dess färg och spektrum.
—. Detta motsvaras i viss mån därav
att man kan bestämma en höjds
avstånd ur dess av atmosfären
förorsakade blåfärgning (luftperspektiv).
Likheten mellan de båda metoderna är
dock av mera ytlig art. — På detta
sätt har avståndet av fjorton bland
de glesa stjärnhoparna bestämts. Med
hjälp av dessa har ett samband
fastställts mellan diameter och avstånd,
med hjälp varav de övriga
stjärnhoparnas avstånd beräknats. De så
beräknade värdena ha kontrollerats
genom mätningar av ljusstyrkan hos
deras kraftigast lysande stjärnor. En
stor del av #dessa mätningar har
utförts av Shapley, som jämfört dem
med bestämningar av Ka|)teyn,
Plum-mer och Charlier. På detta sätt har
ett ganska homogent och tillförlitligt
material anskaffats. Av detta fram-
går att de glesa stjärnhoparna äro
mycket tätt packade i vår
omedelbara närhet, ej mindre än 18
stycken eller över en fjärdedel ligga inom
en cirkel som har en radie av 9,000
ljusår. Detta beror väl på lättheten
att observera de närmast liggande
föremålen. Dessa stjärnhopar äro
svagast företrädda vid omkring 50
graders galaktisk longitud och
förekomma ymnigast vid omkring 210
graderslinjen.
Av förutnämnda statistik framgår
ock att de glesa stjärnhoparna äro
ytterst tätt packade kring
vintergatans mittplan. En enstaka bland
dem, N. G. C, 2420, är så avlägsen
som 11,000 ljusår norr därom, de två,
som komma närmast, stå blott 7,000
ljusår, även norr därom. Det är
påfallande att de som stå norr om
vintergatan äro vida mer avlägsna från
mittplanet — i medeltal 1,950 ljusår
— än de som stå söder därom — i
medeltal 1,040 ljusår — den mest
avlägsna i denna grupp är N. G. C.
6838, som ligger 4,500 ljusår från
mittplanet.
Däremot undvika de s. k. slutna
eller klotformade stjärnhoparna,bland
vilka den mest bekanta ligger i
stjärnbilden Herkules (fig. 1), den närmaste
omgivningen av sagda plan omkring
6,000 ljusår därifrån. Detta ävensom
den omständigheten att de glesa
stjärnhoparna ha sin maximifrekvens
vid omkring 210° galaktisk longitud,
medan de klotformiga stjärnhoparna
förekomma ymnigast 115 grader
därifrån eller vid 325° galaktisk longitud,
antyder att något genetiskt
samman-liang mellan öppna och klotformade
stjärnhopar sannolikt ej äger rum.
Att de förra ej förekomma på mer än
54,000 ljusårs avstånd, medan de
senare äro kända på tre gånger så stora
avstånd och äro mycket sällsynta där
huvudmassan av de öppna hoparna
ligger, behöver ej betyda så mycket.
Men det är dock ej osannolikt att
både de glesa hoparnas frånvaro från
mera avlägsna trakter än omkring
50,000 ljusår och de klotformiga ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
