- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång V: 1920 /
208

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

208

VETENSKAPEN OCH LIVETS

DEN AV VÄXTFIBER FRAMSTÄLLDA NÅLEN GÖR LJUDET MERA HARMONISKT

sig det gäller tal, sång eller
instrument-musik.

Från 1878 till 1881 undergick Edisons
apparat ingen förändring att tala om. Men
den gav dock uppslag till några intressanta
problem att lösa, nämligen:

1) Tiden för ljudens inregistrering var
mycket begränsad, ty cylindern utgjorde i
Edisons första apparat en del av själva
maskinen; när tennbeläggningen en gång var
inspelad kunde man icke uppteckna några
andra ljud på samma rulle, och apparaten
var dömd att evigt upprepa de ljud som
från början upptagits i tratten.

2) När man tog bort cylindern från
tennbladet, som täckte densamma, blev detta
fullständigt förstört, så att man icke hade
annat att göra än smälta ned det; man kunde
sålunda icke bevara minsta spår av de
upptecknade ljuden;

3) På grund av sin smidighet förmådde
tennfoliet blott återgiva ljuden ett ringa
antal gånger.

Under försök att avhjälpa dessa brister
kom en fransman, Mr. Gamard, på idén
att’ förvandla den kroklinjiga rörelsen till
rätlinjig. Hans apparat bestod av en
horisontell platta, på vilken en rad små vagnar
kunde förflytta sig medelst en kuggstång,
som var fäst i deras nedre del och grep in i
ett kugghjul som drogs av en vev. I mitten
av varje vagn fäste man ett tunt blad av
koppar eller silver. Ovanför detta vilade
membranen med sitt stift. Anordningen
var gjord så, att om man talade framför
tratten graverades ljuden in på
metallbladet, och för att förlänga upptagningen hade
man blott att låta ett tillräckligt antal
vagnar i följd passera över plattan.
Metallbladen voro fästa så att de kunde
dragas ut från vagnarna, och man behövde
blott sätta in dem i apparaten för att
återgiva dem; man kunde följaktligen också
bevara en ljuduppteckning hur länge som
helst. Den tredje olägenheten med Edisons
apparatj undveks genom att man tog kop-

EN NÅL MED CYLINDRISK SPETS BEHÖVER ICKE BYTAS FÖR VARJE STYCKE

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1920/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free