Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR ETT POLISTEKNISKT
LABORATORIUM ARBETAR
Av Dr E. LOCARD.
Den moderna straffrätten har gjort ett
ofantligt framsteg genom att införa
vetenskapliga metoder i
brottmålsundersökningarna. Den experimentella
psykologien har visat hur litet värde man får
tillskriva ett vittnesmål och hur fördelaktigt
det är att kunna ersätta det med mera
objektiva argument. Men om man skall kunna
upptäcka de bevis, som äro utslagsgivande
i varje brottmål, måste man ha tillgång
till särskilda laboratorier, vilkas uppgift
det är att finna brottslingen på de spår han
lämnat efter sig och som stå
rättsundersökningen till tjänst med viktiga tekniska
upplysningar.
I Paris, London och Wien har polisen
redan stora avdelningar som utföra dylika
prov, annorstädes, såsom i Lausanne, göras
polisundersökningarna i
universitetslaboratorierna. I Lyon, liksom i Dresden och Rom,
finns ett speciallaboratorium, där man utför
alla undersökningar som fordras för
brottmålsförhören. Man använder metoder, som
utarbetats av framstående
brottmålsspecialister, såsom Reiss, Bertillon, Stockis
samt Lacassagnes och Lombrosos elever,
vilka helt visst utfört flera underverk än
samtliga brottmålsromaner berättat.
Låt oss se hur polislaboratoriet i Lyon
arbetar. Så snart ett brott meddelas till
polisen ringer kommissarien upp
laboratoriet. Medan en expert beger sig till
platsen, framhåller kommissarien för den som
anmält brottet, att han icke får röra eller
flytta något och icke deltaga i
undersökningarna. Är det ett större brott posteras
genast en polis på platsen för att hindra
vem det vara må att komma dit.
Så snart experten anlänt till platsen är
hans första uppgift att taga en metrisk
fotografi av scenen för brottet. Därpå söker
han alla spår, som brottslingen kan ha
lämnat efter sig. Det vanligaste är ett
fingeravtryck. Ty en hand lämnar alltid, även
om den är nytvättad, ett osynligt märke på
en slät yta, och detta märke kan göras
synligt med färger. Man finner fingeravtryck
på buteljer, metalldelar, fönsterrutor,
dörrposter, polerade möbler, papper o. s. v.
I laboratoriet har man en samling
fingeravtryck av alla brottslingar i trakten.
Samlingen är ordnad så att man blott behöver
FIG. 1. — BAKSIDAN AV EN CHECK SOM BLIVIT ÖVERSTRUKEN OCH FÖRFALSKAD
Man hade raderat ut kvittensen på baksidan med en kniv och sedan sträckat den med violett bläck
samt slutligen klistrat ett papper över det hela. Tack vare en kemisk behandling kunde man åter
framtaga den utraderade texten såsom synes av fotografien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
