Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
VETENSKAPEN OCH LIVET
De* oskuldsfulla klassiska filosoferna
från mitten av förra århundradet ville
att teorien skulle framställa
förhållandet mellan orsak och verkan, och när
orsaken en gång var funnen skulle alla
konsekvenser kunna dragas ur
densamma utan tvekan. Ett enda faktum, som
blivit väl konstaterat vid sidan av det
förutsedda, kunde för alltid stjälpa den
omsorgsfullt konstruerade byggnaden.
Men i stället för Cousins skola har nu
genom de praktiska upptäckterna kom-
mit, de engelska filosoferna, som äro
mindre rädda för att sammanknyta
motstridiga idéer. En artist som älskar
harmonien, en noggrann logiker skulle
förneka deras metod, men vi måste
erkänna att den är fruktbärande och av detta
skäl ett utmärkt verktyg. Det är
därför vi icke längre förkasta teorier som
uppvisa inre motsägelser. Vi draga ut
ur dem så mycket vi kunna och
övergiva Slem icke förrän de blivit
sterila.
SILKESALSTRANDE SPINDLAR
I tropikerna odlas på en dél orter
spindlar som giva silke. En spansk
resande under 1600-talet, Don Felix
d’Azara, beskriver klädedräkter, som
indianerna i Paraguay hade framställt av
silke från Epeira socialis. Man har
likaså funnit flera silkesspindlar i Kina,
Indien och västra Afrika. En särskilt
präktig art är "Halabéen"på
Madagaskar. Den är ovanligt stor; honan, som
ensam spinner, blir 7 centimeter lång
och producerar ett särdeles vackert silke
av guldgul färg. Detta silke är mycket
fint, men ändock starkare än
silkesmaskens. De,t behöver för övrigt varken
kardas eller spinnas. Det är färdigt att
vävas genast det kommer från spindelns
körtlar. Den gula färgen kan lätt tagas
bort genom blekning. Dessa spindlar
förekomma i millioner i Madagaskars
skogar, särskilt i närheten av
Tana-narivo. Deras silke utgör också en
allmän handelsvara bland infödingarna.
Spindlarna bli lätt bofasta när man
tagit dem och göra inga försök att fly
från gårdarna där de hållas. Man
behöver, blott sätta upp bambustänger tre
meter i längd och 50 centimeter från
varandra, så att spindlarna kunna
spinna sina nät emellan dem.
En engelsk silkesvävare på 1800-talet
vid namn iRolt uppfann en metod att
öka silkesproduktionen genom att haspla
upp silket i samma mån som det
kommer ut från spinnvårtorna. Genom att
förfara på detta sätt med den
europeiska arten Epeira diadema lyckades Rolt
på tolv timmar av 22 spindlar få en tråd
icke mindre än 6 kilometer lång. Mr
Caboue har använt denna metod på
ha-labéerna på Madagaskar och han fick
mycket vackra silkesprov med en
tämligen enkel apparat. Mr Nogué,
underdirektör vid yrkesskolan i Tananarivo,
förbättrade metoden för att få en mera
regelbunden produktion. Han
konstruerade en maskin, som samtidigt varpade
silket från ett dussin spindlar och
tvinnade trådarna från spinnvårtorna.
Tråden blir på detta sätt dubbel, så att den
innehåller 24 trådar i stället för 12.
Varje halabé producerar 300 till 400
meter silke vid varje varpning och kan
varpas 4 eller 5 gånger med tio dagars
mellanrum innan den dör.
Eftersom spindlarna äro rovdjur som
själva fånga insekter är det tydligen
mycket billigare att odla dem än
silkesmaskar. Möjligen stå vi här inför en
uppblomstrande industri i tropikerna.
Under 1700-talet gjordes försök med
spindelväv för framställning av tyger,
men trådarna voro för svaga. De
europeiska spindlarnas trådar användas blott
i optiska instrument, ty de äro endast
en niondedel så breda som silke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
