Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
VETENSKAPEN OGH LIVET
gjord pappimitation, hård
och hållbar. Om man
öppnar denna kammare som
varierar i storlek mellan 6 och
12 centimeter i längd och 6
och io centimeter i bredd,
överraskas man av att i dess
tak finna fyra, fem, sex, ja
ända till tolv eller fjorton
puppor hängande som små |i
klockor, vilka råka i
svängning så snart man rör det
minsta på kammaren. En
annan larv framställer ett etui
liknande det som
nattslän-dorna (Pkryganea) bygga.
Det är Psychelarven.
Nattsländorna äro
Neu-ropterer. Deras larvtillstånd
försiggår på botten av
vattensamlingar. Fiskarna tycka
om nattsländornas larver
därför att de äro mjuka,
lätta att fånga och sannolikt
välsmakande. Men larverna
känna till fiskarnas
förkärlek för dem, och för att
undgå dessa odjurs tänder och
. sina andra fiender, såsom
dykarelarver, vattenbaggar och
andra, omgiva de sig med ett
pansar som de framställa av
allehanda material,
trästickor, halmstrån, små skaldelar
.och annat.
När Phryganea-larven skall
ibygga sitt skyddande hölje
:går den tillväga som en
murare. Sedan den bestämt sig
för materialet och dess val
iallit på en sandhög, söker
den ut två riktigt platta små stenar, som
den förenar med silkestrådar och lägger
till ett valv, under vilket den döljer
sig. Därefter tar den med fötterna en
sten i taget och förenar den med de
redan färdiga som bilda valvets krön
samt lägger dem i kors, varvid den ser
till att de plana ytorna komma inåt.
Så snart en sten blivit inlagd på sin
plat$ fästes den vid de andra med
starka silkestrådar.
Hur många prov på intelligent arbete
ETT tredje
PROV PÄ [-SKYDDSHÖLJE-]
{+SKYDDS-
HÖLJE+} FÖR
EN
PHRYGA-NES LARV
Detta består av små
skalstycken och
stenar, som larven fogat
in mellan två kvistar
och bundit samman
med silkestrådar.
finner man icke hos myrorna! Se här
ett som tagits på måfå bland tusen.
(Ecophilla äro spinnare-myror som
bebo Afrika, Asien och Australien; de
bygga sina bon i träden. Med hjälp av
silkestrådar binda de samman bladen.
Om ett bo till följd av någon olycka
skulle gå sönder och bladen
skiljas från varandra,
strömma myrorna som voro
därinne ut och dela sig i två
grupper. Den första
gruppen konstaterar skadorna
och vidtager åtgärder för att
laga dem, medan den andra
gruppen intager en hotande
hållning och bereder sig på
att angripa upphovsmannen
till olyckan, om han skulle
komma till synes.
Därpå skrida arbetarna till
verket. De försöka med
käkarna gripa tag i
bladkanterna som gått i sär och närma
dem till varandra. Men
avståndet mellan bladkanterna
är ofta för stort, och trots
alla ansträngningar lyckas
det icke alltid. Då griper
en av myrorna en av
kamraterna om livet med käkarna
och sträcker honom fram
mot bladkanten samt håller
honom mot denna, som han
då söker att nå,v om
avståndet fortfarande är för stort
kommer en tredje myra till
hjälp. Stundom kan denna
levande kedja bestå av fyra
till fem myror. Är det icke
beundransvärt!
Jag säger ännu en gång att jag icke
här kan uppräkna alla de insekter, som
bygga, mäta, mura, väva, schakta, lägga
fallgropar och snaror, resa skorstenar
och bygga tunnlar, anlägga
observato-rier, fabricera lergods etc.; sidor och
åter sidor skulle behövas för att giva
en överblick av deras arbeten, dei;as
industri och deras vetenskap.
Är icke insekternas värld i förminskad
skala som en levande bild av vårt eget
mänskliga samhälle!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
