Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.FRÅGAN OM DE KÖTTÄTANDE VÄXTERNA
OCH LUFTBLOMMORNA
Av R. DUBOIS
PROFESSOR I FYSIOLOGI VID UNIVERSITETET i LYON.
TZ^inns det, såsom man påstår, verkligt
X köttätande växter, gröna växter,
som fånga levande djur
för att använda till föda
och som lösa upp dessa
med hjälp av ferment för
att slutligen absorbera
dem i form av peptoner
på alldeles samma sätt
som födan sönderdelas i
magen på de köttätande
djuren?
Denna fråga har
framkallat många, ofta mycket
livliga strider mellan
biologerna, men man hade
anledning tro, att hela
saken var förpassad till
legendernas värld, då nya,
speciellt i Amerika under
senare år utförda
undersökningar, åter gjorde
frågan oväntat aktuell.
Man kan å andra sidan
alltjämt läsa i våra
klassiska verk, hur Darwin
för ungefär femtio år
sedan experimentellt
bevisade, att vissa växter voro köttätare.
Både i Frankrike, speciellt vid
fysiologiska universitetslaboratoriet i Lyon,
och i andra länder hava flera forskare
vågat betvivla att Darwins slutsatser
voro välgrundade. Det utreddes för
övrigt, att Darwin, tvärt emot en allmänt
spridd uppfattning, icke var
upphovsman till hypotesen om de "köttätande
växterna".
Många anse att det här endast är
fråga om en vetenskaplig kuriositet, en
naturens egendomlighet, och man kan
fråga sig varför vetenskapsmännen fästa
så stort avseende därvid. Det beror på,
FIG.
På bladen sitta glandelhår, vilka
om de retas förmå bladet att vika
ihop sig på samma sätt som
bladen i en bok.
att man sedan gammalt alltid trott och
läst, att de föremål och varelser, som
utgöra vad vi kalla
naturen, skulle kunna
uppdelas i tre riken med tydligt
bestämda och
oöverkomliga gränser, tre
fullkomligt slutna områden. Man
gick till och med så långt,
att man påstod att
växternas livsmekanism
skulle vara raka motsatsen till
djurets, så att detta skulle
analytiskt nedbryta vad
den förra syntetiskt byggt
upp.
Barriären som fordom
lades upp mellan växter
och djur, finns icke
längre. Den har raserats av
den nya och speciellt
franska vetenskap, som
kallas allmän fysiologi
och som grundades av
Claude Bernard.
Denne ryktbare fysiolog
betraktas med skäl som den
unicistiska biologiens
ledare, framför allt på grund av hans
upptäckt av den animala stärkelsen,
gly-kogenet. De unicistiska biologerna hålla
före att samima biologiska lagar råda för
både växter och djur, att livsmekanism,
livets hemliga fjädrar, äro fundamentalt
lika hos båda.
År 1768 sände den, engelske
botanisten Ellis ett meddelande till Linné
angående en, egendomlig växt, som han
hade fört med sig hem från Amerika,
Dionaea, eller flugfällan. När en
oförsiktig insekt satte sig på den övre ytan
av dess blad, slöto sig de båda
bladhalvorna omkring den såsom bladen i en
Vetenskapen och Livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
