Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
VETENSKAPEN OCH LIVET
1 ?*??’??? *~>S1
§ ?.Ii
i Éaii
I. fl fil Bi
RAKAUTSCHUK LAGRAD I EUROPEISK HAMN
En viktig gummiproducent är också
det indiska gummiträdet Ficus elastica.
Det upptäcktes av botanisten Roxburgh,
som år 1810 uppehöll sig i Calcutta och
vid ett tillfälle fick sig tillsänt från
Assam ett fyrkantigt kärl med honung
förfärdigat av bambu och enligt en
uppgift inuti överdraget med gummi från
ett träd. Roxburgh intresserade sig för
detta gummi och fann till sin
överraskning att det var kautschuk. Han
lyckades också finna trädet och beskrev det
i sin "Flora Indica" under ovan sagda
namn Ficus elastica. Sedan
engelsmännen tagit .Assam utfäste Ostindiska
kompaniet ett pris för att få
noggrannare uppgifter om trädet. Det bildades
ett bolag för dess utnyttjande och
engelska-regeringen tillsatte naturforskare
för att utreda gummiträdets natur.
Dessa träd äro ofantliga och överträffa
allt vad den frodiga tropiska urskogen
för övrigt kan bjuda. En av dessa jättar
hade ett omfång av 40 meter när man
medräknar stödrötterna, som uppkomma
därigenom att grenarna slå rot i
marken och växa ihop sinsemellan. Trädet
var 30 meter högt och beskuggade en
omkrets av över 180 meter. Också kan
man urskilja dessa träd med deras täta
lövverk på många engelska mils
avstånd i de tropiska skogarna.
Till en början utnyttjade man blott
kautschuken från
urskogarnas vilda träd. Det var ett
oordnat arbete, icke olikt
det primitiva guldgräveriet.
Man tog så länge det fanns
något att taga, sedan
började man på ett annat ställe
för att utsuga vad där
fanns. År 1886 uppgick
den årliga förbrukningen av
kautschuk till 121 ton och
täcktes fullkomligt från
Brasilien. 1890 hade
förbrukningen gått upp till
27.400 ton och 1915 till
158.000 ton. Visserligen äro
Brasiliens urskogar att
betrakta som en outtömlig
källa för kautschuk, men
man började dock omkring 1890 tvivla
på att kunna regelbundet tillgodose det
stora behovet från de brasilianska
skogarna, då , dessa ligga oländigt till för
I BRASILIEN SKÖRDAR MAN
MJÖLKSAFTEN UR HEVEA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
