Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
VETENSKAPEN OCH LIVET
formen på dem, såsom "Liberia flakes",
"Sierra Leone tvists".
Kongokautschuken betecknas mestadels med färgen,
t. e. Kassai-röd. Kickxiagummit kallas
på grund av sitt utseende för
Silk-Rubber. Den asiatiska kautschuken,
som härstammar från Ficus-arter,
betecknas i allmänhet med ortsnamn,
såsom Assam,. Rangoon. Varieteterna av
den i handeln förekommande-
kautschuken äro oerhört inånga, och det fordras
noggrann kännedom om dem för att
kunna bedöma de olika kvaliteterna.
Plantagekautschuken, som numera
förekommer mest i handeln,
härstammar i främsta rummet från Hevea-arter
och kallas Crepe och Smoked sheets. De
afrikanska plantagerna odla också
Ma-nihotarter. Heveagummit kommer i
form av ljusa eller mörka plattor eller
block.
Följande tabell visar
plantageproduktionens framsteg. Siffrorna uttrycka
ton.
Kautschuk har icke följt med i den
allmänna prisstegringen, som kriget
medförde. Detta beror på en
överproduktion, som bragt hela kautschukindustrien
i fara. På stapelplatserna ha lager
samlats, som icke finna avsättning, och
alltjämt producera plantager och urskogar.
Många plantageägare hava därför ingått
överenskommelse att icke tappa under
några år, för att därigenom
åstadkomma en lättnad på marknaden.
Emellertid synas de hittills gjorda
inskränkningarna icke hava medfört det önskade
resultatet. Lagren i London växa
fortfarande. Under den vecka som slutade
den 23 april i år växte de från 65.836
ton till 67.222 ton. Importen till
England har endast obetydligt minskats,
men däremot har exporten avtagit
betydligt, beroende på att hela den tyska
rågummiindustrien numera täcker sitt
behov från Holland. Tydligt är dock,
att den hittills gjorda inskränkningen i
plantageproduktionen icke är nog, och
intressenterna, hava därför för
närvarande under utarbetande en plan på
rå-gummi-valorisering.
Handelns rågummi är orent och måste
underkastas tvättning, innan det kan
användas till vidare bearbetning. I första
rummet måste man avlägsna sand,
barkbitar m. m., som följt med mjölksaften
och blivit indragna i denna under
koagu-leringen. Kautschukklumparna läggas
därför i ljumt vatten så att de
mjukna, varefter de skäras med knivar i
smärre stycken. Dessa kastas på
reff-lade valsar, som pressa dem och slita
sönder dem medan spolvatten rinner
över valsarna och för bort
föroreningarna. Kautschukmassan får så
passera de egentliga tvättvalsarna, som äro
glatta eller fint refflade, och den
förvandlas på dessa till ett tunnt
sammanhängande band.
Efter tvättningen skall gummit torkas
och detta är en ömtålig operation, ty
genom för stark värme kan kautschuken
förlora sin elasticitet. Bäst är
lufttorkning i mörka kammare. Men då detta
går mycket långsamt använder man
gärna uppvärmda torkkammare, vilkas
temperatur dock icke får överskrida 1400 C.
Den tvättade och torkade kautschuken
har emellertid icke ännu de egenskaper,
som känneteckna de färdiga
gummivarorna. Dessa egenskaper får den först
genom vulkaniseringen, en process som
upptäcktes 1839 av Ch. Goodyear och
består i att förena kautschuken med
svavel. Föreningen med svavel kan ske
såväl i värme som i kyla och man talar
därför om varmvulkanisering och
kall-vulkanisering. Kallvulkaniseringen går
så till att kautschukföremålen, som
redan fått den form de skola hava,
doppas ned i en lösning av klorsvavel i
kol-svavla eller koltetraklorid.
Varmvul-kaniseringen användes mest.
Råkaut-schuken blandas med svavel och
uppvärmes till omkring 1400 i med ånga
uppvärmda pressar. Genom
vulkaniseringen får kautschuken sina
värdefulla egenskaper. Klibbigheten
försvinner fullständigt samtidigt som
produktens elasticitet, fasthet och
motståndskraft ökas betydligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
