Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
VETENSKAPEN OCH LIVET
leda mot detsamma. När man ser på
hjulet synes det att armarna till vänster
stå längre ut från hjulet än armarna till
höger, pch på grund av de förras tyngd
borde sålunda hjulet röra sig i pilens
riktning. Det är just här felet begås,
ty kraften beror icke endast av
hävar-mens längd. Vi ha nämligen på hjulets
högra sida en större massa än på dess
vänstra, och dessa massor på ömse sidor
om hjulet befinnas vara fullkomligt lika,
så att vi, hur vi än vrida hjulet, ständigt
befinna oss inför ett mekaniskt
jämviktsläge, i vilket ingen rörelse är
möjlig.
Samma fel har blivit begånget av den
uppfinnare som konstruerade hjulet i
fig. 2. Där äro hävarmarna ersatta med
rör, som äro delvis fyllda med
kvicksilver och luta mot hjulets
rotationsaxel. Vid första anblicken tycker man
att hjulet borde röra sig i pilens
riktning, men även här befinner sig hjulet
i fullständig jämvikt, ty vid en närmare
granskning ser man lätt att massorna av
kvicksilver på hjulets högra och vänstra
sida äro lika.
Uppfinnaren till konstruktionen i fig.
3 har gått tillväga på ett annat sätt.
Han använder ett slags styrning A för
att förflytta tyngder, som glida på
hjulets ekrar, men utom det att styrningen
medför en viss friktion som skulle
hindra hjulet att gå runt, om det nu
hade någon tendens att göra det, så
förmå dock tyngderna icke att vrida hjulet,
ty en enkel grafisk undersökning av
krafterna och deras hävarmar visar, att
FIG. 5. - ELEKTROMAGNETISK
EVIGHETSPENDEL .
Pendeln dragés av magneten P och stötes bort av
Q. När den slår emot stiften A och B byter P och
Q plats, varvid följaktligen magnetens verkan
kastas om.
FIG. 4. - KULSYSTEMET
Uppfinnaren trodde att han skulle få rörelse till
ständ genom att låta en nedfallande kula lyfta en
annan lika stor kula.
hjulet befinner sig i statisk jämvikt
alldeles som på de båda föregående
apparaterna.
I fig. 4 visas en annan uppfinning,
som är mera invecklad, men icke desto
mindre lika orörlig som de föregående.
Ett hjul med skopor skall föra sig i
pilens riktning genom tyngden hos
kulorna, som ligga i skoporna till höger.
Kulorna" falla ned i en ränna b och rulla
vidare till en ändlös skruv; denna lyfter
upp kulorna till den övre rännan a,
varifrån de åter falla ned i skoporna på
hjulet R och bringa genom sin tyngd
hjulet att gå runt. Skruven som skall
lyfta upp kulorna till den övre rännan
drives emellertid genom en mekanisk
ut-växling av själva hjulet R, och det är
blott skada att arbetet för att lyfta upp
kulorna är exakt lika med det arbete
kulorna kunna utföra när de falla ned.
Maskinen kommer därför i jämvikt och
rör sig icke. En del urmakare, som
använda apparaten som ett slags
reklammaskin, sätta in en fjäder i
funda-mentet och låta den driva skruven, så
att det ser ut som om den verkligen
ginge av sig själv.
Naturligtvis ha många uppfinnare
också lockats att använda elektriciteten
och magnetismen för att åstadkomma
ständig rörelse. Fig. 5 visar en dylik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
