Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAPEN OCH LIVET
EN ASMANN-BALLONG SLAPPES UPP
spruckit.
gelsmän, Glaisher och Coxwell, 8.838
meters höjd; Glaisher, som dessutom
var en skicklig fysiker, utförde under
åren 1862-1864 tjugusex
uppstigningar under vilka han samlade en rik
skörd av värdefulla iakttagelser medels
omsorgsfullt konstruerade instrument.
Efter denna tid har man gjort otaliga
uppstigningar i vetenskapligt syfte, och
luftseglarna ansträngde sig att komma
högre och högre. Iakttagelserna vunno
nämligen i intresse ju högre upp man
gjorde dem. Olyckligtvis kan man icke
komma längre än till en viss gräns, och
hittills har ingen i ballong kommit över
de 10.500 meter som två tyskar, J>r
Person och föraren Siiring, uppnådde 19c*.
Det är redan mycket svårt att uppnå
denna höjd på grund av luftförtunmn-
gen, som dels minskar ballongens
lyftkraft och dels gör det omöjligt för en
människa att uppehålla sig på så stor
höjd.
Av samma orsak kän man icke
använda aeroplanet för att utforska den
övre atmosfären. På 9.500 meters höjd,
det hittills gällande höjdrekordet, fomar
motorn icke längre arbeta av brist pa
syre, propellern orkar icke draga och
vingarna bära mindre för samma
hastighet Föraren, som måste använda
gasmask, är icke i stånd att göra de
avsedda observationerna. Om man antar
att turbo-kompressorn samt propellern
med variabel stigning och diameter, osm
för närvarande studeras, komma att en
dag hjälpa aeroplanet upp till en höjd
av 14000 å 15.000 mter, så har man
därmed säkert uppnått den yttersta
gränsen för det möjliga. Det bor
också tilläggas att man från
passagerareplatsen, som är belägen i en hermetiskt
sluten hytt och utan beröring med luften
utanför, icke kan göra andra
observationer än dem som erhållas med de pa
aeroplanet fastsatta
registreringsapparaterna. Man riskerar för övrigt att
angivelserna från dessa instrument bliva
felaktiga på grund av aeroplanets egna
mycket stora hastighet... men hur
därmed än må förhålla sig kommer dock
ob-servatorns roll att bli ingen, .odr under
sådana förhållanden är det onödigt att
föra med en observatör. Man kan helt
enkelt nöja sig med instrumenten.
Vid geofysiska observatoriet i Pavia i
Italien använder man dock aeroplanet
för meteorologiska undersökningar;
observatoriet äger ett litet aeroplan
utrustat med registreringsappårater, som far
-å upp för att undersöka luftlagren uPP
till 1.200 eller 1.500 meters höjd Vi
känna icke till vilket värde de erhållna
resultaten hava. Vid fysisk-geografiska
observatoriet i Gottingen studerar man
sedan flera år tillbaka en intressant
metod att undvara föraren ombord på
aeroplanet. Det är ett litet aeroplan med;
fyra meters vingbredd som väger ett
fyrtiotal kilo och är försett med motor samt
avsett att föra upp registreringsappara-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>