Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
VETENSKAPEN OCH LIVET
FIG. 24. - HUDEN FRÅN ETT DJUR SOM
HAFT OXSTYNGET
Hålen hava åstadkommits av oxstyngets larver.
Genom hålen andas larverna och falla ut när de skola
förpuppas
borra och tillbringa sin första tid
mellan detta organs över- och underhud.
Senare lämna larverna matstrupen och
stiga upp i ryggpartiet, där de skaffa
sig en passage mellan musklerna i det
de gå runt kring ryggraden. När de
kommit in under huden bilda de
bulna-der stora som valnötter samt
genomborra dessa och vända sin bakre del mot
mynningen för att kunna andas bättre.
När de skola förvandlas till puppor
krypa de ut ur bulnaderna och falla ned
på marken, i vilken de gräva ned sig för
att övergå i insektstadiet.
Professor Vaneys schema (fig. 23)
anger tydligt, vilken väg dessa
fruktansvärda larver taga.
Huden på djur som angripits av
ox-stynget är genomborrad med talrika hål
(fig. 24). Man har räknat till över
tjugo på samma djur. Sådana hudar få
betydligt mindre värde, och nötstynget
kan anställa mycket stor skada på
boskapen. Insekten angriper för övrigt
företrädesvis unga djur och i synnerhet
kvigor och stutar på ett eller två år.
Man har ännu icke funnit något
effektivt sätt att bekämpa detta skadedjur.
Oxstynget betraktas av
entomologerna som en ganska sällsynt insekt. Man
finner den aldrig i många exemplar,
och det blir endast en generation om
året. Man kan insamla några få
individer i juli och augusti under
äggläggningen, då de svärma kring boskapen
ute på fälten. Man har dock
understundom träffat verkliga svärmar av
nötstynget på betesmarker, där boskapen
håller till varje dag.
Man har känt till dessa insekter
alltsedan Plinius tid. Han tillskriver dem
hemska verkningar på boskapen.
Numera tyckas dessa dock icke lida så
svårt av sina fiender. Det är mycket
antagligt att Plinius förblandat
oxstynget med bromsar och Hippoboscidae, de
egentliga lus flugorna, som särskilt
irritera djuren och till och med kunna göra
dem galna.
Jag vill blott tillägga några ord för
att övertyga dem som ännu tro på att
larverna direkt borra sig in i huden.
Man finner sådana larver i deras
bul-nader under vintern, från oktober till
FIG. 25. - HÄSTIAJSEN
Den lever på hästarna, som den
ibland kan göra alldeles stolliga.
FIG. 26. - SVALI.USEN
Lever framför allt på fågelungar
i deras dun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
