Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAPEN OCH LIVET
HAVSDJÄVUL ELLER HORNROCKA SEDD FRÅN
RYGGSIDAN
Den ser ut som en vanlig rocka, men huvudet är försett
med två horn som utgå från fenorna; stjärten är utdragen
så att den liknar en pisksnärt. De trekantiga simfenorna
bilda två horisontellt ställda vingar.
kroppens längd. Den mindre delen av
fenan, som är mycket kortare och
smalare, bär i kanterna fransar bildade av
strålarnas ytterändor. Djurets rygg är
brunt rödaktig med ljusare eller blåa
fläckar hos en del arter, buken är
vanligen vitröd.
Flygsimpan är vanligare i Medelhavet
än flygfisken och var känd av antikens
folk, vilka ärade densamma. Förövrigt
synes dåtidens författare icke hava lagt
märke till skillnaden mellan de båda
grupperna. De ha också ungefär samma
vanor. Flygsimporna kunna liksom
flygfiskarna lyfta sig ända till fem eller sex
meter över vattnet och med stor
snabbhet flyga en sträcka på några
tiotal meter, ibland ett
hundratal. Men om man bortser från
denna allmänna likhet i flykten
och flygställningen med
utbredda och darrande fenor finns det
dock skillnader mellan dem. De
större och tjockare
flygsimporna flyga i allmänhet kortare
bitar; de komma ofta i band som
dyka upp och genast åter dyka
ned med kortare mellanrum; de
leva ute på öppna havet och
närma sig sällan kusterna så att
fiskare på kusten endast
händelsevis lyckas fånga några av
dem. Om bland
flygfiskarna Dactylopterus och
Exy-coeterus låta de sjöfarande
se ett graciöst skådespel i
fullt dagsljus, så är detta icke
fallet med en annan art,
nämligen hornrockorna,
Ce-phaloptera. Flera arter av
dessa och särskilt
Cephalop-tera vampyrus, som håller till
bland Antillerna, ha förmåga
att kasta sig upp ur vattnet
och hålla sig svävande några
ögonblick, innan de åter
falla ned. Deras flykt är
visserligen kortvarigare än de
föregåendes, men av samma
art. Deras kroppsbyggnad
underlättar förövrigt denna
rörelse. De äga liksom
rockor stora bröstfenor, men
de äro längre än vanligt och till följd
därav kan djuret sväva. Deras
viktigaste kännemärke, som förlänat dem
deras namn hornrockor eller cephaloptera,
är två hornliknande utväxter som sticka
fram från huvudet och utgå från
fenorna. Dessa båda utväxter, den platta
kroppen, som synes ännu bredare genom
de stora bröstfenorna, formen på
stjärten som är smal och lång som en pisk-
HAVSDJÄVUL SEDD FRÄN BUKSIDAN
Man ser den öppna munnen mellan basen på de båda hornen
och längre bakåt de fem gälspringorna placerade såsom på
de vanliga rockorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
