Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAPEN OCH LIVET
’ FLYGANDE SKÄGGKARP (NURIA DANRICA) I OLIKA STÄLLNINGAR
Denna prydnadsfisk, som härstammar från Malabar, tillhör i likhet med den verkliga
skägg-k ar pen Cyprinus-familjen. Han bär långa "skägg tömmar" och stora bröstfenor, på vilka den
kan göra korta hopp i luften.
parnas, om man bortser från de
mycket starkt utvecklade bröstfenorna;
dessa äro stora, trekantiga, fristående och
kunna liksom hos flygfiskar och
flygsimpor hålla fisken svävande i luften. Av
de övriga fenorna bilda rygg- och
analfenan, som äro tillbakaskjutna mot
stjärten, triangelformiga och raka, en
ganska kraftig motor.
Flygkarpen flyger eller snarare
hoppar över vattnet, vari han lever. Han
gör sig för övrigt bemärkt genom sina
brokiga färger i rött och gult. Han är
en egendomlig- liten varelse, graciös och
intressant, och man förstår väl att han
blivit omtyckt av alla amatörer på
prydnadsfiskar.
Intresset är kanske ännu större för
den afrikanska arten, Pantodon bucholzi.
Denna bildar en särskild familj,
Panto-dontides, som kommer i närheten av sill-
fiskarna. Den bebor ett vidsträckt
område i västra Ekvatorialafrika. Man
finner den i Kamerun, i Niger, i Kongo.
Han är relativt stor, ty vissa individer
kunna uppnå åtta till tio centimeters
längd. Han har det mest besynnerliga
utseende.
Kroppen är långsträckt och ganska
smärt och utmärker sig liksom hos alla
flygande fiskar genom de stora
bröstfenorna. Men vad som särskilt fäster
uppmärksamheten på honom är hans
övriga fenor. Buk- och analfenorna
hava fyra långa, tunna och raka
fenstrå-lar, vilka när fenan utvecklar sig bilda
liksom sidotentakler, som tyckas tjäna
till att hålla djuret i jämvikt. Vidare
är stjärt fenan stor och stark och bär i
mitten en tjock tovs av långsträckta
strålar, vilka se ut som e.n
sidenglänsande, böjlig pensel. Denna art kallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
