Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
VETENSKAPEN OCH LIVET
’n
V
0’go’d
-röd j
•Ög
^^ i /
•’
*"**• — -.ii ..–■•«-
FIG. 11. — PROJEKTION AV EN GEOMETRISK ANAGLYFPUNKT PÄ ETT
HORISONTALPLAN
/ rymdfiguren äro Og Od observatorns ögon eller projektionscentrerna, vilka projicieras på
det vert.kala planet V i de sammanfallande punkterna o’d och o’g och i horisontalplanetH
i punkterna og oc/i od. — A å> en punkt på den solida kroppen som skall projicieras, varav a
är horisontalprojektionen och a’ vertikalprojektioncn. Od A P2 och Og A Pi
äro’synstrålarna från punkten A, vilkas skärningar med planet H giva anaglyfens sökta punkter. Dessa
punkter Fi och P2 erhållas på planteckningen (figuren till höger) genom att draga upp de
räta linjerna od a och og a, som äro horisontalprojektionerna av Od A och Og A liksom
den räta linjen (o’g o’d) a’d är vertikalprojektionen av dessa samma räta linjer. Perpendikeln
Ull x y, upprättad i punkten d, ger punkterna Pi och P2 belägna på dess skärningar med
förlängningarna av de räta linjerna Od A och Og A eller deras projektioner od a och og a.
På planteckningen är planet V nedfällt på planet H.
på grön botten, ty grönt på rött
ger svart. Vi finna detsamma ifråga om
en grön bild som betraktas successivt
genom ett grönt glas och ett rött glas. Låt
oss nu göra det högra perspektivet i ett
stereogram grönt och det vänstra
perspektivet rött. Lägg de båda bilderna
över varandra och betrakta dem genom
ett par. glasögon, i vilka det högra glaset
är rödfärgat och det vänstra grönfärgat.
Det högra ögat, exempelvis, bakom det
röda glaset ser icke det vänstra
perspektivet som är rött, utan endast det högra
som är grönt. Det vänstra ögat ser
däremot det vänstra perspektivet som är
rött, men icke det andra. Glasögonen
utvälja sålunda de båda bilderna, och
scm de båda ögonen, konvergerande mot
samma yta, se var sin bild sammansmälta
bilderna i en enda, som ger intryck av
en särdeles kraftig relief.
Men hur skall man kunna lägga två
enfärgade bilder över varandra, då de
icke äro fullt lika. Teoretiskt måste man
lägga de avlägsna partierna exakt på
varandra. Praktiskt gör man så, att man
icke ser dubbla konturer; en obetydlig
förskjutning har förövrigt intet
inflytande på reliefverkan.
Åt vilket håll skall man då låta den
enfärgade bilden skjuta över, t. ex. den
-som motsvarar vänstra perspektivet. Om
man skjuter över den åt vänster (fig.
9) komma strålarna från två homologa
punkter att korsas bakom underlaget,
och bilden kommer att synas liksom
genom en öppning. Om man skjuter över
den åt höger komma samma strålar att
träffas framför bildplanet, och
perspektivet tyckes förskjuta sig mot
observa-torn. Erfarenheten har visat, att det
första sättet ger ett riktigare och mera
tillfredsställande intryck.
Det bör anmärkas att anaglyferna icke
ge och icke kunna giva ett fullt riktigt
intryck av relief. Ty
ackomodations-och konvergens-ansträngningen hos ögat
kan aldrig bliva noll vid åskådandet av
en anaglyf, och den varierar för olika
plan inom mycket snävare gränser än
vad som motsvarar naturligt seende.
Följaktligen blir relie fintrycket ofta
mycket starkt, men förnimmelsen av
djup är alltid svagare, de avlägsnaste
partierna förefalla aldrig att ligga oändligt
långt bort. Man får en så mycket
riktigare uppfattning av reliefen ju mer
växlingarna i ögonens konvergens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
