Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
VETENSKAPEN OCH LIVET
nen överförd såsom om varje cell hade
sin tråd.
Till samma art av apparater hör också
optofonen, en originell apparat som har
till uppgift att överföra ljuset till
ljudförnimmelser för blinda. Med andra
ord, den gör det möjligt för dem att
läsa med öronen. Detta instrument
uppfanns av doktor Fournier och slutfördes
1918 samt konstrueras numera av
"Me-dicinal Supply Association". Apparaten
är inrättad i huvudsak på följande sätt.
Den innehåller selenceller anbragta
utefter de båda grenarna på en
Wheatstones brygga, som ekvilibreras med två
lämpliga kolmotstånd. När man släpper
en ström igenom bryggan avbruten med
tio avbrott i sekunden vibrerar icke
telefonen, men om ljus faller på någon av
cellerna hör man ett ljud (se fig. 73).
Optofonen består av en liten skiva D,
som drives av en mycket liten motor
genom en kommutator M. På skivan finns
fem serier av hål anbragta i koncentriska
cirklar och motsvarande respektive de
fem tonerna e, f, g, a, och h. En liten
elektrisk lampa försedd med en
kondensator och reglerad av kommutatorn A
belyser skivan underifrån. En springa,
belägen ovanför denna sistnämnda, skär
av ett radiellt parti så att man därunder
ser en rad av fem ljuspunkter. En bild
av denna linje avtecknar sig på övre ytan
av en glasskiva G. Lampan, skivan och
linserna äro monterade på en vagn som
iakttagaren kan förflytta åt höger eller
vänster medels handtaget H. Högst
upptill på denna vagn finnas två
selenceller inkopplade i en elektrisk ström
med ett batteri och en telefon.
Glasplattan är placerad pä ett stöd i
form av en pulpet av en boks format.
Man sätter pulpeten i rörelse medels en
linjeväxlare L, vilken långsamt
förflyttar varje rad på det tryckta papperet
bakom den upplysta springan. Ljuset,
som blir mer eller mindre modifierat
genom de reflekterande ytorna, återkastas
till de båda selencellerna, som äro
förenade med ett relä och telefonen.
Förändringarna överföras sålunda genom
telefonen, som den blinde har för öronen,
i olika musikaliska ljud, vilka han genom
övning kan lära sig urskilja.
För att avsluta denna exposé över de
användningar selen fått inom industrien
skola vi omtala, hur man betjänar sig av*
detsamma för att kontrollera draget i
skorstenar, vid fabriker eller på båtar.
Man behöver blott anbringa en
selencell någonstädes i skorstenen, där
temperaturen är modererad och icke alltför
mycket sot avsätter sig. I en annan
diametralt motsatt urtagning anbringar man
en glödlampa, som skall belysa
selencellen tvärs igenom röken. Man skyddar
lampa och cell mot gaser i röken genom
lätt åtkomliga glas. Man förenar
vidare cellen med en ackumulator och en
registrerande milliampéremeter. Man kan
då i varje ögonblick kontrollera draget
i skorstenarna genom att kasta en blick
på ampéremeterns kurva.
Med selen kan man vidare
kontrollera svavelsyrefabrikationen enligt
kontaktmetoden. Det viktigaste villkoret för
att fabrikationen skall gå bra är att det
icke finns imma i reaktionsröret. Man
kan permanent övertyga sig om den
saken genom att anbringa en selencell i
rörets ena ände och en glödlampa i den
andra. Genom att förena cellen med en
galvanometer och en ackumulator kan
man på avstånd bedöma luften i röret.
Liksom svavel är selen polymorf. Den
första formen av dess allotropiska
tillstånd är amorf och kolloidal, den andra
röd kristalliserad, den tredje grå eller
metallisk, vilken skiljer sig från de andra
genom sin olöslighet i kolsvavla och sin
anmärkningsvärda ledningsförmåga.
Det glasartade selenet mjuknar vid
något över 100° och smälter vid 220°.
Om man låter det avsvalna mycket
långsamt stelnar det till en glasartad massa
av svart färg, vilken grovt sönderstött
förefaller grå, men däremot i mycket
fint pulver blir röd. Enligt Ancels
undersökningar övergår denna form om
den smältes och sedan hastigt avkyles
under tryck till en ny form av glasartat
selen av gråviolett färg, bestående av
mycket små kristaller med hög
fotoelektrisk känslighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
