Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
VETENSKAPEN ÖCH LIVET
VY AV EN
LINS OCH DE
ELEKTRISKA
LAMPORNA
Den elektriska motorn M vrider linserna O kring axeln A. Med
hjälp av spelen T som verka på kablarna G C kan man höja
lamporna L. ’ F, den vertikala springan.
met. I den dioptriska
delen, som befinner sig
i centrum av det
optiska, systemet, passera
strålarna från källan
linsens inre yta och
tränga in i glaset efter
att ha undergått en
av-vikning. När de utgå
avvika de på nytt, så
att de då bli parallella
till systemets
huvudaxel. Man skulle för
detta ändamål kunna
använda en enda
plankonvex lins men den
skulle få en ansenlig
tjocklek i mitten och
följ aktligen absorbera
mycket ljus.
De katadiop t ri ska
elementen fungera
enligt principen för total
reflexion. Låt oss
tänka oss en ljuskälla,
exempelvis en elektrisk
lampa, placerad i
vattnet. Strålarna passera
den fria vätskeytan och
brytas. Men vid en viss
infallsvinkel gå
strålarna icke längre igenom
ytan utan
totalreflekteras inåt vattnet. De
ka-tadioptriska ringarna
äro konstruerade så att
lj usstrålarna passera
infallsytan, varpå de
träffa ringens stora yta
under sådan vinkel att
totalreflexion äger
rum. På detta sätt blir
1 j us förlusten den
minsta möjliga.
Totaldiametern på
ett optiskt system i
denna fyr är 1,80
meter. Fokaldistansen ar
50 centimeter.
Fotografien sidan
267 visar linsernas
anordning. Dessa äro
konjugerade fyra och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
