Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATALYTISK FÖRBRÄNNING
271
■Illliiii: I
GENOMSKÄRNING AV EN
APPARAT MED ELEKTRISK
TANDNING I KATALYSATORMASSAN
A, magasin; B, bomull indränkt med
bensin; C, intag; D, mutter; T, rör
med veken E; I, slida; F, skruv för
veken; H, tandhjul; S, tandstång i röret
T, som drives av tandhjulet H; U, ring
uppbärande det nedre gallret
med stora maskor- V; J, galler
med fina maskor under
katalysatormassan; Y, övre
galler med stora maskor; J2, galler
med fina maskor ovanför
katalysatormassan; J1, kanten på
locket som sluter apparatens övre
del; Z, mellanliggande kammare;
K\ K2, lufthål för luftens
cirkulation kring
förbränningskammaren; R, ring för att reglera
lufthålen; a, elektriskt motstånd
inlagt i katalysatormassan för att
upphetta denna; ^,kontakter.
Man kan undvika lågan genom elektrisk
uppvärmning av katalysatormassan för
att göra densamma aktiv. Man lägger
ett motstånd i eller omkring massan.
När katalysatorn blivit tillräckligt
upphettad, öppnar man strömmen som
levereras av ett litet element.
I lokaler där atmosfären normalt eller
tillfälligtvis innehåller bensin eller
alkoholångor eller explosiva gaser kan man
på detta sätt värma upp luften utan fara.
Likaså kan man utan risk för förgiftning
uppvärma små slutna rum, där en
person skall stanna mer eller mindre länge,
såsom automobilkupéer, hytterna på
aeroplan, m. m. Det var denna
sistnämnda användning som gav upphov till
systemet. Lumiére anmodades nämligen i
början av kriget att finna ett upp värm
-ningssätt för aeroplanen, så att man
kunde hindra smörjoljan till motorerna
att stelna och samtidigt undgå all risk
för eldsvåda, som är så oerhört farlig
ombord på ett aeroplan.
För att lösa problemet använde han
sig av det omtalade förfaringssättet,
och efter en mängd försök lyckades han
åstadkomma en typ som var fullt till-
fredsställande. Öyre delen av den
första modellen hade en kvadratcentimeters
yta och frigjorde omkring 200 kalorier
i timmen. Temperaturen vid den
pla-tinerade asbesten översteg knappast 200
grader och den kunde sålunda icke
tända vare sig bensin eller papper eller
ol-jedränkta vävnader, som av någon
anledning kunde falla ned på apparaten.
För att försäkra sig om ätt
förbränningen var fullständig och att apparaten
icke frigjorde någon koloxid kunde
man icke använda sig av den vanliga
reaktionen med jodsyra, ty denna
reaktion framkallas ytterst lätt av kolväten.
Man begagnade sig i stället av den
gamla metoden att hålla små djur en längre
tid instängda i en sluten atmosfär, där
förbränningsprodukterna ägde tillträde.
Fåglarna motstodo fyrtioåtta timmar i
ett litet hermetiskt slutet rum, där
burarna som inneslöto dem voro placerade
ungefär en meter ovanför de båda
värmeapparaterna.
Resultaten med denna apparat vid
fronten motsvarade så hög grad
önskemålen, att man inrättade en särskild
verkstad för att fabricera dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>