Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUSDEKORA TIONER
275
måste pröva olika material
för fondduken och dess
app-retering. Man får icke
glömma att bilderna skola synas
igenom duken och icke mot
duken som på
kinematogra-fen. Man måste därför
underlätta ljusstrålarnas gång
genom väven. För detta
ändamål fuktade man den, och
för att bibehålla den våt
anbringade man ovanför
densamma en droppapparat, som
under varje mellanakt
ge-nomdränkte duken, så att den
var tillräckligt våt för nästa
akt. Denna metod har man
numera övergivit, och man
behandlar i stället väven med
en glycerinprodukt, som gör
den tillräckligt genomskinlig.
För att måla
dekorationerna på glaset måste man
kunna beräkna den verkan som
ernås vid projektionen på
den vita fonden.
Strålkastarna skola vara
nog kraftiga för att tillåta
tiotusen till sextontusen
gångers förstoring. Stundom kan
man behöva nio eller tio
strålkastare samtidigt, såsom
i Valkyrieritten. Alla dessa
strålkastare måste
åstadkomma exakt samma verkan, ty
de skola arbeta i grupper och
samtidigt på samma skärm
projiciera bilder som skola
falla exakt på varandra. Frey måste
därför konstruera och utarbeta särskilda
apparater. Dessa innehålla en båglampa
på sextio ampere, men man har också
lyckats att täcka fonder på över hundra
kvadratmeter med trettio ampere per
apparat. I vanliga projektionsapparater
med flera optiska system inställes bilden
antingen genom att man lutar det
optiska systemet eller själva apparaterna
som äro oberoende av varandra; i båda
fallen blir dock bilden deformerad. I
projektionsapparaterna för
ljusdekorationer får man bilderna att sammanfalla
genom att förskjuta objektiven, ty des-
SCHEMATISKT SNITT GENOM DET OPTISKA
SYSTEMET I EN PROJEKTIONSAPPARAT
Fig. i, sedd framifrån: C, objektiv; F, skruv för
objektivets sidoförflyttning; G, skruv för vertikal förflyttning.
— Fig. 2, sedd i profil: E, hållare för bilden; HHH,
färgade glas; III, axlarna som lyfta glasen. — Fig. 3,
kamslutaren R, sedd framifrån; N, hävarmen för slutaren. —
Fig. 4, skärmar av färgat glas H sedda framifrån; III,
axlarna med vilka glasen röras.
sa äro monterade i ett gemensamt stativ
för varje grupp och kunna förskjutas
vertikalt eller horisontellt.
Apparaten består av en plåtlåda, i
vars främre \’ågg linserna och
bild-hållaren äro insatta. Framför den
senare kommer det optiska systemet.
Inuti lådan är ljusbågen. Framför
objektivet står ett stativ med olika färgade
glas och en slutare. Glasen kunna röras
för hand med en vev. Slutaren består
av två metallplåtar, vilkas mötande
kanter äro tandade som en kam. De kunna
närmas eller avlägsnas från varandra.
Kamformen ha; till ändamål att åstad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
