Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
VETENSKAPEN OCH LIVET
tiviska teckningen kommer att se ut som
en ellips.
Om man kallar samtliga banor, som
ha samma huvudkvanttal n och alltså
ungefär samma genomskärning, för ett
"elektronskaF’, ser man visserligen att
det liksom hos Kossel efter varje ädelgas
påbörjas ett nytt skal. Det finns
emellertid en skillnad, såtillvida, som enligt
Kossel de yttre skalens elektroner alltid
komma att vara på större avstånd från
kärnan, medan enligt Bohr även de yttre
skalens elektroner vid de starkt
excentriska banorna under en del av sitt
omlopp tränga ända in i den innersta
elektronringen. Då det emellertid i första
hand är längden av banans storaxel och
icke banans excentricitet, som är
avgörande för benägenheten av avspjälka
en elektron, så kan troligen Kossels teori
för valenskrafterna till sina viktigare
delar även användas för Bohrs atommo-
dell. Det av Bohr uppställda, i vår
tabell återgivna schemat för periodiska
systemets uppbyggnad kan därför i stort
redogöra för elementens keituska
förhållanden. Hur långt teorins användbarhet
skall sträcka sig, när det blir fråga om
detaljerna, och huruvida den skall kunna
komma att tjäna som grundval för hela
kemien — det kommer först att visa sig,
när fysiker, kemister och kristallografer
gemensamt gå till verket att pröva den
bohrska atommodellens konsekvenser.
Om denna prövning slår väl ut, så ha
vi i Bohrs teori att göra med en av de
mest glänsande prestationerna i
naturvetenskapernas historia; ty Bohr hade
då med en enda utgångspunkt, nämligen
analys av spektra och en konsekvent
tillämpning av sin urvalsprincip, med ett
slag funnit nyckeln till förklaringen av
kemiens oerhört mångskiftande
fenomenvärld.
Bågljuset förstör ögonen
En engelsk kommitté har funnit att
filmskådespelarnas ögon bliva förstörda
av det öppna bågljuset. Man fann icke
några permanenta ögonskador, men det
påvisades att det oskärmade bågljuset
ger mindre tillfredsställande resultat.
Kinematografbolagen hava därför
börjat använda ljus filter i sina
inspelningsateljéer. Ännu fordras dock mycket
vetenskapligt arbete för att
utexperimentera den bästa lampan för detta
ändamål.
En ny bok om Einsteins teorier
Professor Hans Thirrings föredrag över
Einsteins teorier inför astronomiska
sällskapet i Stockholm har utgivits i bokform under
titeln "Einstein utan formler". Den lilla
boken är en populär framställning av själva
teoriens kärna, utan de matematiska
operationer, med vilkas tillhjälp slutsatserna
dragits. Framställningen av det svåra ämnet är
klar och livfull och ger de erfarenhetsfakta,
varpå teorien grundas, samt de resultat till
vilka dessa premisser fört. Det
mellanliggande matematiska arbetet, som är
oöverkomligt för en icke^fackman, har författaren helt
och hållet kringgått enär det, som han
framhåller, är viktigare att förstå teoriens fysiska
innebörd och dess fysiska grunder än att
kunna härleda den, ty detta har gjorts och
kontrollerats av skickliga matematiker. För
lekmannen blir ju alltid den einsteinska teorien
ett tankeexperiment, som skänker honom
nöjet av en andlig dans på lina. Den här
föreliggande lilla skriften kräver icke större
förkunskaper än att var och en som
intresserar sig for naturvetenskapliga frågor kan
förskaffa sig behaget av att taga del av och
sätta sig in i en ny och egendomlig men fullt
logisk världsförklaring. Boken är
förtjänstfullt översatt av amanuensen J. Tandberg i
Lund och utgiven från Hugo Gebers Förlag.
Priset är 90 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
