Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TA PE TF A B RIK A TIO NEN
353
TAPETPRESS FÖR TRYCKNING I FEMTON FÄRGER
Pappersbandet rullar över den stora cylindern och passerar de femton graverade valsarna, som
var och en bär en del av teckningen i olika färg. Papperet går så till torkkammaren.
■i rulle drog tapetiabrikationen fördel
därav för att trycka kontinuerligt med
cylindrar liknande dem som
användas för tygtryckning, men med gra-
SCHEMA ÖVER
ANORDNINGEN FÖR FÄRGNING OCH
TRYCK
T, cylinder, på vilken papperet
rullar; C, graverad tryckvals; B,
behållare med färg; det ändlösa
bandet löper på de tre rullarna O M N
och doppar ned i färgen vid N.
vyren i relief. Från den tiden blev
tapetfabrikationen helt mekanisk, nya
framsteg gjordes och metoderna
förbättrades. År 1838 konstruerade
Bis-sonnet en liten maskin för att trycka
i en eller två färger. Den maskinen,
som drogs för hand, är
utgångspunkten för de stora pressar som numera
begagnas i tapetfabrikerna. Tio år
senare byggde bröderna Dotter i
Manchester ångdrivna pressar, som kunde
trycka ända till sex och åtta färger;
sedan ökades ’’maskinerna i storlek
tills de kunde framställa tretusen
rullar om dagen med tio, femton och
tjugo olika färger. Denna korta
överblick av tapetfabrikationens historia
har fört oss fram till våra dagar och
vi skola nu kort beskriva apparater
och förfaringssätt som begagnas i de
stora tapetfabrikerna.
Med undantag för de sämsta och
billigaste tapeterna, som gå direkt in
i pressen utan föregående behandling
Vetenskapen och Livet.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>