Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då dit från landsflykt kom den frälste fången;
Du är ett tempel, vid hvars dörr jag står
Och ser så långt mitt häpna öga når
Af stora minnen full den djupa gången.”
Älsklige, blide Franzén! Stode du nu och gluttade
i den der tempeldörren, så blefve du Jörgeniserad
baklänges ut, ty nu läses »Giftas» från predikstolen och »det
unga Sveriges» muntra gossar ha dräglat ner sina
mammors haklappar med en ny religion, der hädelsen är en
gudstjenst och spottet ett sakrament.
Hvad den så mycket omtalade »kärleken till
Fosterlandet» beträffar, så är den en underlig företeelse, icke
minst hos våra kungar. Karl IX älskade Fosterlandet så
högt, att han inte kunde lida att se dess söner gå och
göra några dumheter, hvarföre han till förekommande deraf
kapade nackarna af en hel del. Sammalunda med Karl
XII, hvilken dock var så blötsint, att han inte nändes
sjelf direkt aflifva blomman af landets ungdom utan hade
Czar Peter att sköta skarprättarvärfvet.
Karl XII älskade föröfrigt Fosterlandet så varmt, att
han under många år inte kunde betrakta det utan på
afstånd, bara för rörelse, och måste till stor del förderfva
det före återseendet, för att inte hans lidelsefulla
hängifvenhet skulle bli honom alldeles öfvermägtig. Dock var
det först stryken i Bender, som så lifvade hans passion
för gamla Svea, att han red genom Europa på 14 dar
bara för att komma dit.
Några konungar, hvilka i likhet med Erik XIV och
Fredrik I inte synnerligen omhuldat sjelfva Fosterlandet
eller dess söner, ha åtminstone hållit innerligt af dess
döttrar.
Fosterlandskärleken är för öfrigt en känsla, som kan
till den grad löpa bort med äfven okrönta personligheter,
att en hofrättspresident, grosshandlare eller fabrikör
stundom icke tvekar att utgjuta ... blod? nej usch då! ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vettovett/0017.html
