- Project Runeberg -  Vett och ovett /
161

(1887) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Jag försäkrar er, herr statsråd .......»

»Kan ni då aldrig låta bli det der sakramenskade
assuransgeschäftet!» utropade den store mannen och vände
mig ryggen.

Jag gjorde hvad jag kunde för att ställa saken till
rätta igen. Jag annonserade aldrig mera, jag brände upp
mina tariffer, jag sålde prospekterna till makulatur, och
jag skickade de kunder, som sjelfmant kommo, till de
öfriga agenterna. De gamle och konservative skickade
jag till agenten för »Thule», de Sverdrupshatande till
agenterna för »Svea» och »Sverige», landtmannapartisterna
till agenten för »Skåne», högre embetsmän till agenten
för »Nordstjernan», det konstitutionella konungadömets
anhängare och hofvets vänner till agenten för »Victoria».
Sjelf gick jag till agenten för »Fylgia», ty det blef ändå
allt värre och värre, och jag var intet ögonblick säker
för mina lemmar.

Sa’ ett fruntimmer, att hon skulle resa hem till sin
pappa, som låg för döden, och jag, uppfyld af det
innerligaste deltagande, sporde huru gammal hennes herr pappa
var, kunde jag ge mig hin onde på, att hon skulle svara
med sin hvassaste ton:

»Sjuttiåtta år, herr Sigurd; vi Lundströmmar bli
alltid så gamla, att för oss lönar det sig rakt inte att
försäkra våra lif.»

Frågade jag, för att ställa mig in hos en ung
students mamma, angående hennes förhoppningsfulle sons
planer för framtiden, utan att dervid ha den aflägsnaste
tanke på Credit Viager (grundfond 25,000,000 francs), så
blef hon röd som en kokt kräfta och genmälde med
gråten i halsen:

»Karl har gudskelof af en värderad gynnare utan
annan säkerhet än sitt namn fått låna 4,000 kr. till sin
kurs, så att han behöfver inte bråka med pantsättande
af lifassuranser och sådant der ....»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vettovett/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free