- Project Runeberg -  Vett och ovett /
168

(1887) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hon är inte alls rädd för att halfnaken låta hvilken
främmande karl som helst sluta henne i sina armar, bara der
sitta sex eller åtta andra karlar på en läktare och blåsa
takten i messingslurar.

Hon är rädd för beskedliga råttor, spindlar och
ödlor, men hon skickar blommor, konfekt och visitkort till
intressanta och stiliga mördare hela veckan innan de
skola afrättas.

Hon är rädd för att på gatan i 10 minuter bära
ett paket, som väger 2 skålpund och som hon knappast
känner att hon har i handen, men hon är inte rädd för
att i hela sin lifstid bära ett snörlif, som klämmer och
pinar henne, så att hon knappt kan andas.

Hon är rädd för att sticka sig i fingret med en
synål, men hon är inte rädd för den rysliga sveda och
värk, hvilken uppstår då man begagnar skodon, som äro
halftannat tum för små.

Hon är rädd för igelkottar, men inte för
vicehäradshöfdingar, och jag hemställer till herrar småländske
bränvinsbrännare, hvilka de tro vara farligast.

Såsom barn är hon rädd för långa lexor och långa
spelöfningar, men inte alls för långa klädningar och långa
gymnasister.

Hon är rädd för att ro, åka, segla och spilla
ölsupa på sig, men inte för att gifta sig.

Hon är rädd för att gå hårdt i dörren, när lillen
sofver, men hon är inte rädd för att rifva ned himmel och
jord och vända upp ned på hela huset för en röd bandända.

Hon skulle inte för hela sitt lif våga bestiga en
luftballong, men om luftballongen bestiger henne, biter sig
fast vid ryggslutet och kallas ’turnyr’, då är det all rightl

Den lilla stackaren! Hon gråter öfver ett litet sött
poem, men ler så gladt när hon ser sin köksa sticka
betsmanskroken i ögat på en lefvande gädda.

Hon är rysligt rädd för att få några droppar regn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vettovett/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free